Vad är meningen med att skriva poesi när män­skligheten ­är upptagen med att förinta sig själv och planeten vi bebor? Den frågan ställde sig den danska poeten Inger Christensen i början av 1980-talet, då hotet om kärnvapenkrig och kemisk förgiftning genomsyrade vardagen. Men frågan är lika aktuell i dag, i klimatkrisens era. Därför har Christensens svar på krisen – diktboken alfabet (1981) – blivit en viktig föregångare för den samtida ekopoesin i och utanför Skandinavien.

Denna studie tar alfabet som utgångspunkt för en ut­forsk­ning av ekopoetiken, men visar också hur förbindelserna mellan samtidens ekopoesi och Christensens dikt går åt båda hållen. Att läsa alfabet i dag innebär att läsa dikten i ljuset av ekopoesin och vår tids miljökriser.

I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är alfabet, och frågar sig vad Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.

Vad är meningen med att skriva poesi när män­skligheten ­är upptagen med att förinta sig själv och planeten vi bebor? Den frågan ställde sig den danska poeten Inger Christensen i början av 1980-talet, då hotet om kärnvapenkrig och kemisk förgiftning genomsyrade vardagen. Men frågan är lika aktuell i dag, i klimatkrisens era. Därför har Christensens svar på krisen – diktboken alfabet (1981) – blivit en viktig föregångare för den samtida ekopoesin i och utanför Skandinavien.

Denna studie tar alfabet som utgångspunkt för en ut­forsk­ning av ekopoetiken, men visar också hur förbindelserna mellan samtidens ekopoesi och Christensens dikt går åt båda hållen. Att läsa alfabet i dag innebär att läsa dikten i ljuset av ekopoesin och vår tids miljökriser.

I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är alfabet, och frågar sig vad Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.

Vad är meningen med att skriva poesi när män­skligheten ­är upptagen med att förinta sig själv och planeten vi bebor? Den frågan ställde sig den danska poeten Inger Christensen i början av 1980-talet, då hotet om kärnvapenkrig och kemisk förgiftning genomsyrade vardagen. Men frågan är lika aktuell i dag, i klimatkrisens era. Därför har Christensens svar på krisen – diktboken alfabet (1981) – blivit en viktig föregångare för den samtida ekopoesin i och utanför Skandinavien.

Denna studie tar alfabet som utgångspunkt för en ut­forsk­ning av ekopoetiken, men visar också hur förbindelserna mellan samtidens ekopoesi och Christensens dikt går åt båda hållen. Att läsa alfabet i dag innebär att läsa dikten i ljuset av ekopoesin och vår tids miljökriser.

I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är alfabet, och frågar sig vad Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.