Hur ser ödets historia ut? Vad kan borrkärnor från havets botten berätta om tidens gång och ett förändrat klimat? Hur påverkades Simone de Beauvoir av att resa i det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på den tidiga kvantfysikens utveckling? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga oss om jordens sårbarhet och människans ändlighet?

I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar skilda ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.

Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Michael Azar - Ödets tärningar - är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit och forskat om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, och gett ut flera hyllade böcker däribland Frihet, jämlikhet, brodermord (2001), Döden i Beirut (2007) och Amerikas födelse (2015).

Ulrika Björk - Beauvoir i Amerika - är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade 2009 vid Helsingfors universitet och har forskat och skrivit om bland annat Simone de Beauvoirs tänkande och Hannah Arendts politiska fenomenologi.

Karolina Enquist Källgren - Zubiri och kvantfysikens gåta - är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2015 vid Göteborgs universitet och har sedan dess forskat om relationen mellan fysik och religion samt exilens betydelse som kontext för kunskapsteori och politisk filosofi.

Erik Isberg - Havsarkivet - är vetenskapshistoriker vid KTH och disputerade 2023 med avhandlingen Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990.

Sofia Roberg - Undergångspoeterna - är litteraturvetare och poet. Hon disputerade 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen Besvärja världen, en ekokritisk studie av Inger Christensens alfabet.

Vad är meningen med att skriva poesi när män­skligheten ­är upptagen med att förinta sig själv och planeten vi bebor? Den frågan ställde sig den danska poeten Inger Christensen i början av 1980-talet, då hotet om kärnvapenkrig och kemisk förgiftning genomsyrade vardagen. Men frågan är lika aktuell i dag, i klimatkrisens era. Därför har Christensens svar på krisen – diktboken alfabet (1981) – blivit en viktig föregångare för den samtida ekopoesin i och utanför Skandinavien.

Denna studie tar alfabet som utgångspunkt för en ut­forsk­ning av ekopoetiken, men visar också hur förbindelserna mellan samtidens ekopoesi och Christensens dikt går åt båda hållen. Att läsa alfabet i dag innebär att läsa dikten i ljuset av ekopoesin och vår tids miljökriser.

I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är alfabet, och frågar sig vad Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.

Hur ser ödets historia ut? Vad kan borrkärnor från havets botten berätta om tidens gång och ett förändrat klimat? Hur påverkades Simone de Beauvoir av att resa i det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på den tidiga kvantfysikens utveckling? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga oss om jordens sårbarhet och människans ändlighet?

I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar skilda ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.

Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Michael Azar - Ödets tärningar - är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit och forskat om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, och gett ut flera hyllade böcker däribland Frihet, jämlikhet, brodermord (2001), Döden i Beirut (2007) och Amerikas födelse (2015).

Ulrika Björk - Beauvoir i Amerika - är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade 2009 vid Helsingfors universitet och har forskat och skrivit om bland annat Simone de Beauvoirs tänkande och Hannah Arendts politiska fenomenologi.

Karolina Enquist Källgren - Zubiri och kvantfysikens gåta - är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2015 vid Göteborgs universitet och har sedan dess forskat om relationen mellan fysik och religion samt exilens betydelse som kontext för kunskapsteori och politisk filosofi.

Erik Isberg - Havsarkivet - är vetenskapshistoriker vid KTH och disputerade 2023 med avhandlingen Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990.

Sofia Roberg - Undergångspoeterna - är litteraturvetare och poet. Hon disputerade 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen Besvärja världen, en ekokritisk studie av Inger Christensens alfabet.

Vad är meningen med att skriva poesi när män­skligheten ­är upptagen med att förinta sig själv och planeten vi bebor? Den frågan ställde sig den danska poeten Inger Christensen i början av 1980-talet, då hotet om kärnvapenkrig och kemisk förgiftning genomsyrade vardagen. Men frågan är lika aktuell i dag, i klimatkrisens era. Därför har Christensens svar på krisen – diktboken alfabet (1981) – blivit en viktig föregångare för den samtida ekopoesin i och utanför Skandinavien.

Denna studie tar alfabet som utgångspunkt för en ut­forsk­ning av ekopoetiken, men visar också hur förbindelserna mellan samtidens ekopoesi och Christensens dikt går åt båda hållen. Att läsa alfabet i dag innebär att läsa dikten i ljuset av ekopoesin och vår tids miljökriser.

I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är alfabet, och frågar sig vad Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.