Carl Gyllenborg (1679-1746) har inte blivit lika uppmärksammad som många andra av den tidens statsmän. Det råder Göran Nilzén bot på i denna biografi om mannen som kan sägas vara vår första moderna partiledare. Anledningen till att Gyllenborg inte är lika känd för oss idag som exempelvis Arvid Horn och andra av hans samtida, beror till stor del på att många inflytelserika historiker tagit heder och ära av honom. Han har framställts som en lömsk ränksmidare. Motståndarpartiet Mössorna spred t.o.m. elaka nidvisor om honom, som i pamfletten Sagan om fru Ramfrid. I den berättas hur den ondsinte Jarl Slemme på Agnefit (Gyllenborg) våldförde sig på fru Ramfrid (friheten) som förut haft en god förmyndare i Hjalmar hin gode (Horn), ty denne ville "leva med lag och späkt bland sina underhafwande". Men det var under Gyllenborgs ledning som Sveriges första egentliga partisystem bildades och den frihetstida parlamentarismen bröt igenom 1739.
