Svenskarna lever sundare än de flesta; vår hälsa engagerar oss intill besatthet och att äta och träna rätt är en statusmarkör. Samtidigt är svenskar det folk i Europa som sjukskriver sig mest. Hur går detta ihop? I brist på medicinska förklaringar tar etnologerna Jonas Frykman och Kjell Hansen saken i egna händer. De skildrar ett Sverige där vårt välmående hänger starkt samman med var i landet vi bor. Mellan 1997 och 2007 landade Sveriges kostnader för sjukskrivningar på en obegripligt hög nivå: strax över 100 miljarder kronor. Omkring 15% av medborgarna mellan 16 och 65 fick sin försörjning via allmänna medel, därför att de hade intyg på att de led av ohälsa. Men förbryllande nog verkarde svenskarna vara ett relativt friskt folk, människor levde längre än i motsvarande länder. Detta förhållande har stötts och blötts bland forskare: hur var sjukskrivningar relaterade till arbetslöshet, ålder, genus? Något som genomgående förvånade var att antalet sjukskrivna varierade så kraftigt mellan olika landsdelar och städer. Jämtland, Värmland och Norbotten hade flest antal sjukskrivna, Stockholm, Göteborg, Jönköping och Kronoberg hade minst antal sjukskrivna. Det är om denna variation inom landet som boken handlar. Kan man få grepp om den, skriver författarna, kan man kanske också förstå incitamenten till att folk sjukskriver sig.

Svenskarna lever sundare än de flesta; vår hälsa engagerar oss intill besatthet och att äta och träna rätt är en statusmarkör. Samtidigt är svenskar det folk i Europa som sjukskriver sig mest. Hur går detta ihop? I brist på medicinska förklaringar tar etnologerna Jonas Frykman och Kjell Hansen saken i egna händer. De skildrar ett Sverige där vårt välmående hänger starkt samman med var i landet vi bor. Mellan 1997 och 2007 landade Sveriges kostnader för sjukskrivningar på en obegripligt hög nivå: strax över 100 miljarder kronor. Omkring 15% av medborgarna mellan 16 och 65 fick sin försörjning via allmänna medel, därför att de hade intyg på att de led av ohälsa. Men förbryllande nog verkarde svenskarna vara ett relativt friskt folk, människor levde längre än i motsvarande länder. Detta förhållande har stötts och blötts bland forskare: hur var sjukskrivningar relaterade till arbetslöshet, ålder, genus? Något som genomgående förvånade var att antalet sjukskrivna varierade så kraftigt mellan olika landsdelar och städer. Jämtland, Värmland och Norbotten hade flest antal sjukskrivna, Stockholm, Göteborg, Jönköping och Kronoberg hade minst antal sjukskrivna. Det är om denna variation inom landet som boken handlar. Kan man få grepp om den, skriver författarna, kan man kanske också förstå incitamenten till att folk sjukskriver sig.

Svenskarna lever sundare än de flesta; vår hälsa engagerar oss intill besatthet och att äta och träna rätt är en statusmarkör. Samtidigt är svenskar det folk i Europa som sjukskriver sig mest. Hur går detta ihop? I brist på medicinska förklaringar tar etnologerna Jonas Frykman och Kjell Hansen saken i egna händer. De skildrar ett Sverige där vårt välmående hänger starkt samman med var i landet vi bor. Mellan 1997 och 2007 landade Sveriges kostnader för sjukskrivningar på en obegripligt hög nivå: strax över 100 miljarder kronor. Omkring 15% av medborgarna mellan 16 och 65 fick sin försörjning via allmänna medel, därför att de hade intyg på att de led av ohälsa. Men förbryllande nog verkarde svenskarna vara ett relativt friskt folk, människor levde längre än i motsvarande länder. Detta förhållande har stötts och blötts bland forskare: hur var sjukskrivningar relaterade till arbetslöshet, ålder, genus? Något som genomgående förvånade var att antalet sjukskrivna varierade så kraftigt mellan olika landsdelar och städer. Jämtland, Värmland och Norbotten hade flest antal sjukskrivna, Stockholm, Göteborg, Jönköping och Kronoberg hade minst antal sjukskrivna. Det är om denna variation inom landet som boken handlar. Kan man få grepp om den, skriver författarna, kan man kanske också förstå incitamenten till att folk sjukskriver sig.