Genom historien har olika klädesplagg haft en stark symbolisk laddning. I slutet av 1700-talet slutade europeiska män i samhällets övre skikt att bära pråliga och utsmyckade kläder. Män skulle klä sig förnuftigt, sakligt och funktionellt medan kvinnor tvärtom stängdes in i opraktisk klädsel som ibland var rent hälsovådlig. Det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaden mellan mäns och kvinnors kläder började upplösas.

I en underhållande och tankeväckande exposé över kjolens historia beskriver Christine Bard hur plagget varit i centrum för kvinnors strävan efter frigörelse.

Genom historien har olika klädesplagg haft en stark symbolisk laddning. I slutet av 1700-talet slutade europeiska män i samhällets övre skikt att bära pråliga och utsmyckade kläder. Män skulle klä sig förnuftigt, sakligt och funktionellt medan kvinnor tvärtom stängdes in i opraktisk klädsel som ibland var rent hälsovådlig. Det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaden mellan mäns och kvinnors kläder började upplösas.

I en underhållande och tankeväckande exposé över kjolens historia beskriver Christine Bard hur plagget varit i centrum för kvinnors strävan efter frigörelse.

Genom historien har olika klädesplagg haft en stark symbolisk laddning. I slutet av 1700-talet slutade europeiska män i samhällets övre skikt att bära pråliga och utsmyckade kläder. Män skulle klä sig förnuftigt, sakligt och funktionellt medan kvinnor tvärtom stängdes in i opraktisk klädsel som ibland var rent hälsovådlig. Det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaden mellan mäns och kvinnors kläder började upplösas.

I en underhållande och tankeväckande exposé över kjolens historia beskriver Christine Bard hur plagget varit i centrum för kvinnors strävan efter frigörelse.