E-bok, Svenska, 2021
Jodå, gud spelar tärning: Slump och struktur i vetenskapens nya världsbild
Av Jan Blomgren
169 kr
Läs direkt i Bokus Reader – eller ladda ned till din enhet
Beskrivning
Bokens titel syftar på Einsteins berömda påstående "Gud spelar inte tärning" i debatten med Niels Bohr om slumpmässigheten i kvantmekaniken. Einstein såg Gud som synonym med naturlagarna, och var inte tilltalad av tanken på en Gud som ingriper i människors liv, och än mindre en Gud som vill ha personlig kontakt med människor. Isaac Newtons världsbild stod sig väsentligen orubbad i över tvåhundra år. Det var först i början av nittonhundratalet som man började ha skäl för en i grunden annorlunda ansats, inte bara mindre justeringar. Det är dock viktigt att ha i minnet att Newtons mekanik inte är fel, utan ofullständig.
Författaren tar med läsaren till vetenskapens frontlinjer inom kärnfysik, astronomi, kaosteori, logik, geologi och evolutionsbiologi. Han hävdar, med utgångspunkt i den moderna naturvetenskapen att det är fullt möjligt att Gud existerar, men vi kan varken bevisa det eller motbevisa det och att dagens naturvetenskapliga världsbild är fullt förenlig med att Gud verkar aktivt i världen, men vi kan vare sig bevisa eller motbevisa att så skett och sker.
Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och företagsledare, och har tidigare varit föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum.
Produktinformation
- Utgivningsdatum: 2021-10-07
- Språk: Svenska
- Filformat: EPUB
- Filstorlek: 1,1 MB
- Kopieringsskydd: VATTENMÄRKNING
- ISBN: 9789173591751
- Förlag: Santérus Förlag
- Medarbetare: Stefan Hattenbach
Utforska kategorier
Betyg & recensioner
2 recensioner, genomsnitt 2.5/5
- 3/5 sigrid F
Mest handlar det om fysik. Ett bra förtydligande . Sista kapitlet är ett försök att koppla in hur en Gud passar in universum.
Till min besvikelse är detta försök ytligt. Det finns mânga ledtrâdar men man fâr jobba pâ egen hand en hel del om man vill komma vidare. - 2/5 Josef
Jan Blomgren visade ganska tydligt sin avsikt med boken när jag läste förordet och baksidan. Tyckte att det var lite onödigt av Jan att smyga med gudsfrågan igenom verket.