Jodå, gud spelar tärning: Slump och struktur i vetenskapens nya världsbild

Håller Gud på att göra comeback i naturvetenskapen? Newtons gravitationslag i förening med evolutionsteorin ledde till starka motsättningar mellan vetande och tro. Den naturvetenskapliga forskningen under senare halvan av 1900-talet har lett till en ny världsbild, där slumphändelser inte bara är tillåtna, utan avgörande för hur världen fungerar.

Bokens titel syftar på Einsteins berömda påstående "Gud spelar inte tärning" i debatten med Niels Bohr om slumpmässigheten i kvantmekaniken. Einstein såg Gud som synonym med naturlagarna, och var inte tilltalad av tanken på en Gud som ingriper i människors liv, och än mindre en Gud som vill ha personlig kontakt med människor. Isaac Newtons världsbild stod sig väsentligen orubbad i över tvåhundra år. Det var först i början av nittonhundratalet som man började ha skäl för en i grunden annorlunda ansats, inte bara mindre justeringar. Det är dock viktigt att ha i minnet att Newtons mekanik inte är fel, utan ofullständig.

Författaren tar med läsaren till vetenskapens frontlinjer inom kärnfysik, astronomi, kaosteori, logik, geologi och evolutionsbiologi. Han hävdar, med utgångspunkt i den moderna naturvetenskapen att det är fullt möjligt att Gud existerar, men vi kan varken bevisa det eller motbevisa det och att dagens naturvetenskapliga världsbild är fullt förenlig med att Gud verkar aktivt i världen, men vi kan vare sig bevisa eller motbevisa att så skett och sker.

Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och företagsledare, och har tidigare varit föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum.