Drottning Hedvig Eleonora (1636-1715) fick som änka ett långt och verksamt liv. Hon överlevde inte bara sin make Karl X Gustav utan också sin son Karl IX och ingick i förmyndarregeringarna för både Karl XI och sonsonen Karl XII. Hedvig Eleonora har på senare år tilldragit sig ökat intresse bland forskarna, kanske framför allt för sin byggenskap och kulturella verksamhet. Bland annat uppförde hon det nuvarande Drottningholms slott. Som änka efter Karl X Gustav åtnjöt Hedvig Eleonora inkomsterna från ett vidsträckt underhållsområde, eller "livgeding". Hennes guvernement, underhållsländerna i Uppland, Södermanland, Västmanland och Östergötland, är av stort intresse för vår kunskap om hur Sverige styrdes under perioden. I Jan Brunius och Björn Askers studie Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719, som grundar sig på de omfattande livgedingsarkiven, undersöks för första gången huvuddragen i livgedingets finanser och förvaltning. Inte minst uppmärksammas änkedrottningens roll som förvaltningschef. Denna skrift vill stimulera till ny forskning i livgedingsarkiven. Jan Brunius är docent i historia och förste arkivarie vid Riksarkivet, där han ansvarar för Kammararkivet och Slottsarkivet. Björn Asker är docent i historia och arkivråd vid Riksarkivet.
