Flickan i trädet var tonåring i Sverige på 1840-talet. Möt den blivande författaren Lina Sandell, som växte upp i en tid då det var föräldrars plikt att aga sina barn! Här är hennes egna ord om den svåra balansen mellan anpassning och självständighet. Dagböckerna innehåller heta debattinlägg om kvinnors rätt till utbildning, men också romantiska dikter och lärodikter. Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara, skrev Lina Sandell, men hennes egen barndom var dramatisk. Vid tolv års ålder hade hon legat till sängs ett helt år, men reste sig ur sängen som av ett mirakel. Just den söndagen handlade predikotexten om en tolvårig död flicka som fick livet åter. När Linas familj kom hem från kyrkan stod hon på benen! Genom sin sjuklighet räddades hon från hushållssysslor och blev i stället för prästfru på landet yrkeskvinna i huvudstaden: Redaktör, översättare och psalmdiktare. Lina Sandells ord om Guds moderlighet fick patriarkatet att vakna och säga stopp. Ordet moder byttes mot broder, och modershjärta mot fadershjärta. Till och med så sent som på 1970-talet censurerades hennes psalmer. Livsfrågorna om tro och tvivel, längtan bort och längtan hem, lämnade hon aldrig. Hon fick anstränga sig för att leva Blott en dag, ett ögonblick i sänder. Anne Brügge är litteraturkritiker och författare och en bland hundra forskare bakom Nordisk Kvinnolitteraturhistoria I-V (1993-2003). Hon debuterade med Ätliga växter i skog och mark (1975) under namnet Anne Nilsson. Några av hennes senare böcker är brevbiografin Älskade professor Milles (2004), Röster i Hälsingland (2007) och 2008 en nybearbetning av Knut Lenæus sockenbeskrivning från 1764: Delsboa Illustrata.
