Knut Nordström utgav på 50- och 60-talet flera uppmärksammade romaner. Debuten Doktor Mirakels medicin tillförsäkrade honom en ställning i litteraturhistorien som egenartad romantiker med en viss dragning åt pastisch och gotiska mysterier. Bilden av Gustaf Prokopius blir giltig för en hel människotyp, författarens psykologiska analys är knivskarp och obarmhärtig, hans ironi underfundig och hans stil moget personlig. Senare kom bland annat den allegoriska Barfotingen, ett av hans mest egenartade verk, och En fördömds memoarer, som belönades med det svenska priset i Stora nordiska romanpristävlingen. Nordströms författarskap behandlas bland annat i Lars Lönnroths och Sven Delblancs litteraturhistoria Den svenska litteraturen (andra upplagan 1999) och i Beata Agrells stora bok om 60-talets fiktionsprosa, Romanen som forskningsresa (1993).
