Maria såg att parkbänkarna var tomma bortsett från en sliten rock som låg prydligt hopvikt på bänken närmast ambulansen. Fordonet hade bakdörrarna öppna och hon kunde se att det stack ut ett par fötter från båren där inne. Hon och Kjell gick fram och skakade hand med ambulanssjukvårdarna som stod ett par meter från dörrarna och diskuterade. Hon kände dem, förstås. Det var inte första gången de hade träffats under sådana här omständigheter. – Hej, du. En man i sjuttioårsåldern. Vi körde hjärt- och lungräddning men tyvärr utan framgång
