Försvinner och stannar kvar

Ovanför skrivbordet sitter femtio gånger sjuttio centimeter av ett minne. Jag har samma blå ögon som mannen i tavlan. Klippt och klistrat från honom till mig. Bilen som mannen i tavlan lutar sig mot ser gredelin ut men är egentligen vinröd.
Var vinröd.
Jäkla verb som döden ändrar på. Hans tröja är stickad och han lutar sig mot bilen i en pose som inte skäms över sig själv. Även om kroppen är stolt så är blicken grumlig.
Föreläsningen i december väckte något i mig. Det var mannen i tavlan som ropade, det var den friska pappan bakom sjukdomen. Jag känner honom inte. Kan man lära känna en människa som inte längre lever?
Jag bestämmer mig.

Det här är berättelsen om hur livet kan bli när hjärnan inte fungerar. Om ångest, utmattningssyndrom och Alzheimers sjukdom. En dag går det inte att äta själv längre men själen fortsätter ändå att dansa disco. Försvinner och stannar kvar är Jenny Erikssons självbiografiska debutroman.