Spöksommarnätter

Det är en alldeles utmärkt barnbok och även vuxna har stor behållning av den. Den är spännande, den har en intressant story fylld av olika äventyr. Mycket förtust i boken.

Margareta O

En läsupplevelse du bär med dig

Jag läste boken tillsammans med min sjuåriga dotter och min tioåriga son. Vi uppskattade den alla tre. Många spännande ingångar i berättelsen och på många ställen är den väldigt humoristisk. Fina miljöbeskrivningar och möjlighet till att lära sig nya ord och uttryck.

Lovisa

Spännande och roligt spökäventyr!

Spännande spökhistoria som också lyckas vara både rolig och berörande. Rekommenderas till både barn och vuxna. Jag ser framemot de nästkommande delarna i boktrilogin.

Nisse

En bok för hela familjen

Jag läsare boken tillsammans med min 9 åring. Han tyckte den var så bra så den blev högläsningsbok för hela klassen. En bok som fångar många känslor och fylld av fantasi och mystik. Rekommenderar varmt!

Daniela A

Spännande!

En av de bättre barnböckerna jag läst - både sonen och jag läste ivrigt! Intressanta miljöer och perspektiv där ett barn som inte är neurotypiskt får vara hjälte på sina villkor! De historiska referenserna öppnade för bra samtal.

Kerstin A

Spöksommarnätter av Lotta Oudhuis

En underbart inspirerande och läsvärd bok! En bok som sätter fantasin i rörelse hos barn och unga och som skapar nyfikenhet och förståelse för det som är lite udda. En bok som även vuxna har stor behållning av! Tack Lotta för denna fantastiska bok!

Margareta

Spännande

Det är sommarlov och Andrea åker till mormor och morfar ute i Skärgården. Dels för att njuta av de sista veckorna på lovet, men också för att lillebror snart ska födas och efter mammas olycka kan alla behöva lite lugn och ro. Problemet är bara att Andrea har en förmåga att se spöken, och en morgon vaknar hon av att någon sitter på hennes bröstkorg. Men vem? Oavsett, verkar det inte direkt som att det är en trevlig gengångare utan någon som vill jaga bort mormor och morfar från deras lantställe Monte Bello. Andrea som huvudkaraktär är spännande och jag gillar att fokus verkligen ligger på henne och att persongalleriet är väldigt smalt, för det verkar vara precis en sådan person Andrea är. En som inte förstår meningen med alla småsaker, omskrivningar, onödigt lull-lull och så vidare utan någon som vill att det ska vara rakt på sak och direkt. Därför blir det också spännande att hon kan se spöken och prata med trädgårdstomten Nisse, något som inte alla andra kan eller förstår. Oudhuis själv beskriver Andrea som en blandning mellan Pippi Långstrump och Sherlock Holmes, och det kan jag hålla med om till hundra procent. Det är lagom läskigt men samtidigt nog spännande för att hålla läsintresset vid liv. Och förutom det övernaturligt läskiga tillkommer också hur det kan kännas när ens vardag drastiskt ändras och aldrig blir som den har varit förut. Inte nog med att Andrea ska få ett småsyskon, hennes mamma har också behövt amputera ett ben efter en olycka och kommer aldrig heller vara exakt likadan som hon var innan. Det kan jag verkligen uppskatta i en sådan här typ av bok, att det övernaturliga problemet blandas med mer vardagliga som får plats och kan verka igenkännande men ändå inte är bokens huvudsakliga handling. Textstorleken är relativt stor och bokens 120 sidor är uppdelade på 21 kapitel utan illustrationer. Jag kan tycka att det är lite synd att det inte finns några små svartvita illustrationer emellanåt, speciellt eftersom Mattias Noréns omslag är så himla fint och fantasieggande. Men, berättelsen klarar sig fint utan. Språkligt flyter det på utan problem.

Marias