»Blodet rann i en pulserande ström ur hans högra tinning och det gick kramper i kroppen. Klockan var kvart över två på natten. Det hade hunnit bli 11 december 1949 och svinkallt.// Brita Jakobsson släppte en meterlång tretums rundhult så att det klang i brädgolvet och en blodpöl växte sig allt större runt direktörens huvud.«

Så börjar Britas resa Sven Wollters andra roman efter den kritikerhyllade Hon, Han och Döden. I den ger Brita Jakobsson sig av från Ådalen mot Stockholm för att leva ett annat och kanske friare liv. Det är en tid när kapitalet kunde skjuta arbetare och när överheten, utan att blinka, kunde ta för sig av arbetarklassens barn och ungdomar. Genom Britas ögon får vi följa de första stegen mot frigörelse. Det är en tid av hopp, men också stor förtvivlan en tid som i allra högsta grad ger återklang än idag.

»Blodet rann i en pulserande ström ur hans högra tinning och det gick kramper i kroppen. Klockan var kvart över två på natten. Det hade hunnit bli 11 december 1949 och svinkallt.// Brita Jakobsson släppte en meterlång tretums rundhult så att det klang i brädgolvet och en blodpöl växte sig allt större runt direktörens huvud.«

Så börjar Britas resa Sven Wollters andra roman efter den kritikerhyllade Hon, Han och Döden. I den ger Brita Jakobsson sig av från Ådalen mot Stockholm för att leva ett annat och kanske friare liv. Det är en tid när kapitalet kunde skjuta arbetare och när överheten, utan att blinka, kunde ta för sig av arbetarklassens barn och ungdomar. Genom Britas ögon får vi följa de första stegen mot frigörelse. Det är en tid av hopp, men också stor förtvivlan en tid som i allra högsta grad ger återklang än idag.