Esaias Tegnér (1782 1846) var en av sin tids största kulturpersonligheter. Han var berömd poet, professor i grekiska, akademiledamot och politiker och hade kontakt med de flesta av sin tids inflytelserika personer, bl.a. genom flitig brevväxling. Men förutom allt detta var han också präst och sedermera biskop i Växjö stift. Inom ramen för dessa roller höll han många predikningar och andra typer av kyrkliga tal. Åtskilliga av dessa har bevarats åt eftervärlden och de ges nu för första gången ut i en samlad vetenskaplig utgåva med kritisk textkommentar. Totalt omfattar utgåvan 83 olika tal från åren 1813 till 1839. Esaias Tegnérs kyrkliga tal riktar sig till alla som har intresse för Tegnér och hans samtid eller för svensk kulturhistoria i allmänhet. För forskare inom olika discipliner innebär utgåvan att Tegnérs samlade kyrkliga produktion blir tillgänglig i en vetenskapligt pålitlig version. I denna tredje volym finns predikningarna och talen från åren 1831 till 1836. Den inleds med ett bittert och aggressivt prästvigningstal och avslutas med ett hyllat tal från prästmötet 1836, en av Tegnérs högst skattade ämbetsförrättningar. Däremellan finns predikningar som Tegnér höll i sina prebenden, tal från kyrkoinvigningar och visitationer, ett begravningstal och ett tal från Gustav Adolfsfesten den 6 november 1832. Men den aktuella perioden var ingen lätt tid för Tegnér. Han plågades av sjukdom, till kropp och själ, och drabbades av tunga sorger. Därtill kommer hans kärleksrelation till den unga läkarfrun Emili Selldén, som gjorde tillvaron svår för alla berörda under den tid den varade. Men trots alla problem fortsatte Tegnér att verkligen vara biskop och att utöva sitt ämbete. En översiktlig bild av hans liv och verksamhet under de aktuella åren ges i volymens inledning.
