Nittonhundratalets två första decennier var en av de mest omvälvande perioderna i Europas historia. Också det svenska samhället genomgick då en våldsam moderniseringsprocess, men präglades samtidigt av den hårdnande kampen om den politiska makten. Unionskrisens, storstrejkens och försvarsstridens tid har traditionellt men ganska missvisande uppfattats som de tigande diktarnas. Många svenska författare utvecklade nu tvärt om ett intensivt politiskt engagemang som kulminerade under världskrigets och revolutionernas år.

Med artiklar och debattskrifter, men inte minst med sina dikter deltog författare i alla politiska läger mycket aktivt i den politiska opinionsbildningen. Budskapen förstärktes genom suggestiva bilder och symboler som anspelade på eller bidrog till att skapa olika politiska myter. Diktare i krig behandlar inledningsvis den nationalistiska respektive den antimilitaristiska kampdiktens ideologiska och retoriska mönster, men undersöker sedan tre författarskap: K.G. Ossiannilssons, Bertil Malmbergs och Ture Nermans. De tre författarna stod långt ifrån varandra både i fråga om temperament och ideologiska utgångspunkter, men de blev alla under dessa år politiska diktare. Här diskuteras deras kampdiktning och utvecklingen av deras författarskap fram till 1920.

Claes Ahlund är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet.

Nittonhundratalets två första decennier var en av de mest omvälvande perioderna i Europas historia. Också det svenska samhället genomgick då en våldsam moderniseringsprocess, men präglades samtidigt av den hårdnande kampen om den politiska makten. Unionskrisens, storstrejkens och försvarsstridens tid har traditionellt men ganska missvisande uppfattats som de tigande diktarnas. Många svenska författare utvecklade nu tvärt om ett intensivt politiskt engagemang som kulminerade under världskrigets och revolutionernas år.

Med artiklar och debattskrifter, men inte minst med sina dikter deltog författare i alla politiska läger mycket aktivt i den politiska opinionsbildningen. Budskapen förstärktes genom suggestiva bilder och symboler som anspelade på eller bidrog till att skapa olika politiska myter. Diktare i krig behandlar inledningsvis den nationalistiska respektive den antimilitaristiska kampdiktens ideologiska och retoriska mönster, men undersöker sedan tre författarskap: K.G. Ossiannilssons, Bertil Malmbergs och Ture Nermans. De tre författarna stod långt ifrån varandra både i fråga om temperament och ideologiska utgångspunkter, men de blev alla under dessa år politiska diktare. Här diskuteras deras kampdiktning och utvecklingen av deras författarskap fram till 1920.

Claes Ahlund är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet.

Nittonhundratalets två första decennier var en av de mest omvälvande perioderna i Europas historia. Också det svenska samhället genomgick då en våldsam moderniseringsprocess, men präglades samtidigt av den hårdnande kampen om den politiska makten. Unionskrisens, storstrejkens och försvarsstridens tid har traditionellt men ganska missvisande uppfattats som de tigande diktarnas. Många svenska författare utvecklade nu tvärt om ett intensivt politiskt engagemang som kulminerade under världskrigets och revolutionernas år.

Med artiklar och debattskrifter, men inte minst med sina dikter deltog författare i alla politiska läger mycket aktivt i den politiska opinionsbildningen. Budskapen förstärktes genom suggestiva bilder och symboler som anspelade på eller bidrog till att skapa olika politiska myter. Diktare i krig behandlar inledningsvis den nationalistiska respektive den antimilitaristiska kampdiktens ideologiska och retoriska mönster, men undersöker sedan tre författarskap: K.G. Ossiannilssons, Bertil Malmbergs och Ture Nermans. De tre författarna stod långt ifrån varandra både i fråga om temperament och ideologiska utgångspunkter, men de blev alla under dessa år politiska diktare. Här diskuteras deras kampdiktning och utvecklingen av deras författarskap fram till 1920.

Claes Ahlund är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet.