Frodalia : Flora och Kartstenen

Driven och fantasifull

3,5/5 Flora är bästa kompis med Melvin, men när de tuffa eleverna på skolan är taskiga mot honom, vågar hon inte säga ifrån till dem av rädsla för att själv bli utsatt. Men det känns inte bra i magen så hon bestämmer sig för att prata med rektorn och hamnar då av en slump i en helt annan värld där hon måste vara modigare än hon någonsin varit innan för att kunna ta sig tillbaka igen. Frodalia - Flora och kartstenen verkar rikta sig mot unga vuxna men jag skulle snarare säga att det är en bok för bokslukaråldern med tanke på huvudpersonens ålder, storleken på texten och temat. Persongalleriet är lagom stort och berättelsen har ett driv rakt igenom. Jag tycker om Flora som huvudperson för hon har en bra utveckling genom hela boken och hon behövde nog egentligen det här äventyret för att hitta modet i sig själv. Det är ett bra driv i boken och den är lättläst. Språket är passande för tema och Floras ålder. Boken består av 16 kapitel fördelade på ca 190 sidor, vilket gör att den kan passa väldigt bra som högläsningsbok i skolor, där man kanske inte har möjlighet att läsa långa kapitel varje gång, men också bra för den som gillar att läsa på egen hand. Med tanke på bokens omslag, trodde jag att det även skulle vara illustrationer inne i boken, men det är det inte och det kan jag sakna. Mycket för att den här boken påminner mig om en av mina barndomsfavoriter, böckerna om Tudda Galumpan av Kerstin Backman, så jag hade gärna sätt några små illustrationer här och där för att förstärka det som händer. Även om det känns som om det kan komma en fortsättning, finns det inga lösa trådar som hänger kvar, utan det här äventyret känns avslutat.

Marias