Om Min barndom av Maksim Gorkij

Nyskrivet förord av litteraturkritikern Viola Bao till Maksim Gorkijs Min barndom.

Om Min barndom:

Maksim Gorkij flyttade knappt fem år gammal till sina morföräldrar, tillsammans med modern, efter att fadern dött i kolera. Morfadern, vars affärer gick allt sämre till dess att familjen var utarmad, slog honom regelbundet, ibland halvt medvetslös, och vid åtta års ålder blev Gorkij tillsagd att tjäna sitt eget uppehälle. Hans mormor brukade ligga på knä vid deras bädd medan Gorkij låtsades sova och rapportera till Gud om dagens händelser, med ett fascinerande sinne för detaljer. Mormodern blev pojkens bästa vän, och den odiskutabla hjältinnan i den första volymen i Gorkijs självbiografiska trilogi, Min barndom. En bok vimlande av öden, svärmande av gestalter, som fungerade som ett slags exorcism för författaren själv. Gorkijs första år i livet, präglade av lidanden och fattigdom, skildras här förbluffande nog utan spår av bitterhet (trots valet av författarnamn Gorkij; på ryska »den bittre«) i stället med förunderlig charm och stor klarhet. Min barndom [1913 - 14] är den mest berömda av Maksim Gorkijs självbiografiska trilogi, som brukar kallas hans stora mästerverk och den allra största ryska klassikern i genren.