Jag går nu. Tror jag

”Det är första kvällen ensam i stugan, första dagen i min nya ensamhet, klart att det är svårt. Jag måste ha lite tålamod med mig, måste försöka vara lite snäll. Måste hitta sätt att hantera det som har hänt och som har slagit mitt liv i spillror.”

Lotta har hals över huvud lämnat allt och tagit sin tillflykt till sommarstugan. Mitt i livet. Kan man trycka på paus då? Omstart? Är det värt att riva upp allt eller finns det något att laga? Sveket bränner i henne och hon ifrågasätter inte bara sin omgivning utan kanske allra mest sig själv.

Det här är en roman om relationer som inte gick att lita på. Om att bli långsamt manipulerad utan att förstå vad som händer. En roman om att tappa bort sig själv och att hitta tillbaka.

"Berättelsen har en fin dramaturgi, bra framåtdriv, snärtig dialog och trovärdiga karaktärer." BTJ

"Språket i boken är fantastiskt. Det är så starkt målande att det trollbinder mig."
@bokdaling

"Historien byggs otroligt skickligt. [...] Boken är helt briljant skriven!"
@kustboktanten

"... en perfekt bokcirkelbok, här finns uppslag till många diskussioner ..."
@bibbloagneta

" ... en sådan där bok som känns i hela kroppen, som man blir engagerad i och gärna vill fortsätta läsa fast den tar slut."
@i_min_bokhylla