Bokus
Louise Halvardsson - Kramabstinens : skramlad scenpoesi, Häftad

Häftad, Svenska, 2020

Kramabstinens : skramlad scenpoesi

Av Louise Halvardsson

182 kr

Beställningsvara. Skickas inom 5-8 vardagar. Fri frakt över 249 kr.

Beskrivning
I KRAMABSTINENS – skramlad scenpoesi, skriver Louise Halvardsson om avsaknad av biologisk klocka, K-märkning av ett ex, fikarumsskräck, sorg över en död mormor och att söka jobb som kramerska. KRAMABSTINENS är en bok som relaterar till ensamhet i olika former och blev till under coronapandemin, då livet som scenpoet radikalt förändrats med inställda events, begränsad publik och hemliga poesiträffar. "Rått och högt i tak, språkligt lekfullt och skrivet med säker rytmkänsla" – BTJ om debutdiktsamlingen Hejdå tonårsångest Författaren och poeten LOUISE HALVARDSSON framför dikter på gator och torg, i teatersalonger och på biblioteksbalkonger, på festivaler och i skolsalar, på krogar och kaféer, i skogar och på sjukhus. Hon samarbetar ofta med musiker och performancekonstnärer. Halvardsson debuterade 2007 med ungdomsromanen Punkindustriell hårdrockare med attityd som vann Författarförbundets debutantpris Slangbellan. Hon har även gett ut Punkpoet med svensk brytning, diktsamlingen Hejdå tonårsångest samt reportageboken Svenglish. Utdrag ur boken: "Vi har målat in oss i ett hörn men det är bara vi som vet att om vi trycker tillräckligt hårt med våra rosa fingrar kommer väggarna falla"
Produktinformation
  • Utgivningsdatum: 2020-11-11
  • Mått: 131 x 185 x 7 mm
  • Vikt: 150 g
  • Format: Häftad
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 113
  • Upplaga: 1
  • Förlag: Poesiwerken Publishing
  • ISBN: 9789180200981
  • Miljömärkning: FSC
Utforska kategorier
Betyg & recensioner

1 recensioner, genomsnitt 5/5

  1. 5/5 David A

    Jag ogillar både att sätta betyg och använda överord, men just nu letar jag efter ställen att få gödsla med toppbetyg: Bokus och Goodreads - jag är på väg, för jag älskar dessa dikter. Det är lättsamt, lättillgängligt, underhållande, raskt, opretentiöst, initierat, smart, rytmiskt, fyndigt, glatt ¿
    ¿ och mörkt, deppigt, svart, känsla av undergång, cyniskt, realistiskt, hopplöst ¿
    ¿ ooooch så tillbaka till att det kanske finns ett hopp ändå, för Halvardsson är varsam med mig som läsare, erbjuder sig att hålla handen om jag vågar språnget.

    Liksom jag ogillar att betygsätta, ogillar jag uttrycket "vet inte om jag ska skratta eller gråta", men just det gör jag här. Jag lockas, luras, gång på gång in i texterna, hör hur de läses upp av poeten själv, dras med, underhålls ¿ och kläs av. För precis som när litteratur - och kanske i synnerhet poesi - är som bäst känner jag mig träffad som om det skrivna handlar om just mig, människorna jag känner och samtiden.

    Det märks att dikterna är gjorda för scenen - trots att de är text på papper når de fram som talade ord, ibland halvt sjungna, genom de tydliga rytmerna. (Varför finns inte dikterna som ljudbok? De borde göra sig utmärkt som sådan.)

    Halvardsson prickar med precision många lager av #metoo och #inteallamän i Hemlighuset: välvilja, aningslöshet, övergrepp, upprepning knyts alla samman i några få ord. I Jag vill k-märka dig, fångas nostalgin över en (förlorad?) relation och i Ergonomi både önskan att passa in och att stå upp för sig - allt med samma precision. Många dikter petar i välfärden och privilegier, som hur vi "betalar 47 kronor för att sitta på rätt sida av rutan" inne på Espresso House.

    Ett roligt drag är mellansnacken, då författare checkar in. Är jag, läsaren, ok? Det blir extra personligt och nära.

    "Vad gör vinden när det inte blåser?
    Är den som jag?
    En feminist som inte alltid orkar
    öppna munnen"