i början var drömsinnet dolt att drömma, var det något man gjorde eller något som hände? Trots att Kristín Bjarnadóttir (1948–2021) visste att den skulle bli hennes sista bok handlar inte Den sinnesfriska flickan om döden utan om livet. Bjarnadóttir återvänder till barndomen på norra Island och låter oss se världen – en väldigt begränsad värld – med barnets blick. Vi får följa Kristín från småbarnsårens förundran inför tillvarons små och stora gåtor till tonårens drömmar om Reykjavík och längtan bort. I Den sinnesfriska flickan analyserar och beskriver Kristín Bjarnadóttir den obegripliga vuxenvärlden, men också mycket av det som sker mellan syskon och klasskamrater. Ofta vänder hon sin skärskådande blick inåt och lyckas sätta ord på sådant man anar – men inte vet säkert – sker inom andra precis som det gör i en själv. Den sinnesfriska flickan är en diktsamling, en självbiografi och en tankebok där den enskilda erfarenheten blir allmängiltig och lätt att känna igen sig i. mitt sinne för lögn växte långsamt en lögn så olik en annan som rena fantasin lögnen som växer passivt genom tystnad genom tid lögnen som dör när den blir sann Kristín Bjarnadóttir föddes 1948 på Island och flyttade till Göteborg i slutet av 1980-talet, efter att ha gått på scenskola i Danmark. Hon var poet, essäist, skådespelerska, tangodansare och från 2017 fram till sin död 2021 ordförande för Författarcentrum Väst. Det var hon som tog initiativet till att Göteborg skulle bli UNESCO Litteraturstad. Hennes poesi finns utgiven i bokform på isländska, svenska och spanska.
