År 1690 timrades det första pörtet upp vid sjön Teurajärvis södra ände, där språkgränsen mellan meänkieli och överkalixmål kom att gå. Även samiska har talats i trakten sedan urminnes tider. Byn växte, trots emigration, långsamt ända fram till 1950-talet då utflyttningsvågen startade.
I dag finns det människor med rötter i Teurajärvi spridda över hela Sverige, i Norge och Finland och ända borta i USA.
Både statliga och privata arkiv har använts för att beskriva byns utveckling. Men framför allt bygger boken på historier som byns skickliga berättarkonstnärer underhöll sina grannar med i en tid före tevens, radions och internets ankomst. Fotografierna spelar också en viktig roll som förmedlare av livet i byn. Förutom de privata bilderna innehåller boken också flera foton från den berömde kirunafotografen Borg Meschs besök 1913.

År 1690 timrades det första pörtet upp vid sjön Teurajärvis södra ände, där språkgränsen mellan meänkieli och överkalixmål kom att gå. Även samiska har talats i trakten sedan urminnes tider. Byn växte, trots emigration, långsamt ända fram till 1950-talet då utflyttningsvågen startade.
I dag finns det människor med rötter i Teurajärvi spridda över hela Sverige, i Norge och Finland och ända borta i USA.
Både statliga och privata arkiv har använts för att beskriva byns utveckling. Men framför allt bygger boken på historier som byns skickliga berättarkonstnärer underhöll sina grannar med i en tid före tevens, radions och internets ankomst. Fotografierna spelar också en viktig roll som förmedlare av livet i byn. Förutom de privata bilderna innehåller boken också flera foton från den berömde kirunafotografen Borg Meschs besök 1913.