Kostas klippa : en kvinna, tre män, ett tabu

Blå himmel, ett mycket litet, vitt moln långt borta vid horisonten. Havsytan slät, skiftande i blått, grått, grönt. Det skulle kunna vara en tavla. Akvarell? Nej, det finns en glans över både hav och himmel, som snarare kräver akryl, eller kanske ännu hellre olja. En fernissad, ruffad träbåt av mindre modell flyter mitt i bilden. Det är en sådan där försommardag när tillvaron i det sydsvenska kustlandskapet står stilla. Naturen håller andan ögonblicken innan den riktiga högsommaren slår till med värmebölja, åskväder och tropiska nätter. Det kommer att bli en sådan sommar. Nu gungar båten till. En kvinna reser sig upp. Ett skrik. ”...neeejjj...” Igen och igen. Plötsligt slänger hon sig över bord. Simmar, piskar, slår vattenytan i snabba, hårda tag. Innan hon stannar till, tar sats och försvinner ner i mörkret.