Alla kallade honom god

På sin fars begravning får Elin höra hur han räddade människor. Han betalade deras hyror, öppnade sin dörr och kom när ingen annan gjorde det. Själv har hon inte talat med honom på fyra år.

I låsbutiken finns nycklar märkta med främmande namn och svarta anteckningsböcker om människorna han hjälpte. De fortsätter att komma dit. Någon behöver en säng för natten. Någon behöver hjälp med posten. Och en kvinna vill veta vad Henrik hade med hennes brors försvinnande att göra.

Elin vill förstå vem hennes far var. Men medan hon försöker ta hand om det han lämnat efter sig börjar hon själv betala, ordna och fatta beslut åt andra.

Snart är det hon som säger: Det går att ordna.