Hasselquist studerade medicin och botanik för Linné i Uppsala, när han plötsligt utsågs till att göra en resa till Mellersta Östern. Han blev en av Linnés lärjungar som ? i likhet med Forsskål, Löfling, Kalm, Solander, Sparrman, Thunberg och många fler ? sändes ut på expeditioner till främmande världsdelar för att samla bidrag till mästarens forskning och landets nytta. Den 2 maj 1749, som nybliven medicine doktor, lämnade Hasselquist Uppsala; resan till det Heliga Landet hade börjat. Han skulle aldrig komma tillbaka. Det var ett öde som han kom att dela med flera av blomsterkungens "apostlar". Efter nästan tre års resande slutade han sina dagar i Smyrna på Mindre Asiens kust, hårt skuldsatt och utan möjlighet att resa hem. Idéhistorikern Thord Silverbark ger i sin bok en livfull och fängslande skildring av den resa som förde Hasselquist till Smyrna, Egypten, Palestina, Cypern och åter till Smyrna. Han reste som naturforskare, fast också ett tag på diplomatiskt uppdrag för att gynna den svenska handeln med Levanten. Hans rapporter innehåller massor av värdefulla kulturhistoriska iakttagelser, skildringar av seder och bruk och levnadsförhållanden i de besökta länderna. Han var ett barn av upplysningstiden, full av nyfikenhet och förhållandevis fri från auktoritetstro. Detta gjorde honom till Linnés favoritkandidat för en resa till Mellersta Östern, ett för den svenska forskningen nytt och okänt resmål. Hans efterlämnade anteckningar ger oss idag unika inblickar i en för länge sedan försvunnen värld. Han kom aldrig hem. Hans verk gjorde det. Det är om det boken handlar.
