Möten med balocher : varje människa är ett epos

Möten med balocher är en mycket gripande skildring av människor och miljöer som Doulatabadi mötte på sin resa till sydöstra Iran kring årsskiftet 197475. Vi får träffa smugglaren Malek som blir hans bäste vän, den dryge kulturpersonligheten Kambuzia som bor i sin herrgård strax utanför Zahedan, poeten Nasuti som han nog helst hade velat slippa träffa, polisen från Shiraz som tycks se det som sin livsuppgift att omvända sunniter till shiismen, och många många fler. Doulatabadis förmåga att på ett levande sätt förmedla, inte bara den yttre miljön, utan också rådande värderingar är enastående. Han beskriver djupa mänskliga relationer på ett både kritiskt och samtidigt sympatiskt sätt. Mahmud Doulatabadi gjorde sin resa för mer än 35 år sedan, men för översättarna känns den mycket aktuell. Det är samma miljö som möter oss idag i detta Irans sydöstliga hörn, en miljö som Doulatabadi sammanfattar med orden »smuggling, opium, moské, sunni, shia, torrhet, sol och sand«. Mahmud Doulatabadi (f. 1940) är en av Irans ledande prosaförfattare. Han skildrar gärna enkla miljöer, inte minst hur landsbygdsbefolkningen drabbats av den snabba strukturomvandling som ägt rum i Iran under hans livstid. Hans verk karakteriseras av mycket levande miljö- och personskildringar. Ett av hans mest kända verk är romanen Kelidar, som utspelar sig i hans egna hemtrakter i nordöstra Iran. Numera är Doulatabadi bosatt i Teheran. Hans verk har översatts till bland annat engelska, tyska, norska och svenska.