Vad är Kristendomens väsen? Vilken relation har den kristna tron till den judiska tron? Hur förstår vi och tolkar Nya testamentet? Finns det några principer och regler liksom verktyg som kan vägleda oss, så att vi förstår NT såsom det var tilltänkt? Caragounis uttrycker oro över att det genuina bibelstudiet avtar i kristna församlingar och att man läser Bibeln selektivt. Många förkunnare använder lösryckta bibelversar som klädnypor för att hänga upp ett stort sjok med egna tankar som inte har någon som helst grund i NT:s undervisning.
Ett annat område som berörs är den kritik som ibland framförs om att NT skulle vara ovetenskapligt. Caragounis reder ut begreppen och visar bland annat på hur NT:s författare verkade i en miljö präglad av ett hellenistiskt tänkande och vetenskap, då grunden lades, på vilken modern vetenskap har byggt vidare. Att det skulle finnas en konflikt mellan gudstro och vetenskap är en myt, menar Caragounis. Många av de största vetenskapmän i historien (Galileo, Newton, Faraday, Maxwell, Collins, fl.), vilka förde vidare de olika vetenskapsgrenarna, trodde på en Gud eller åtminstone på en högre makt som skapat universum.
Caragounis insikter i den hellenska kulturen och språket ger läsaren en unik möjlighet till en fördjupad förståelse av Nya testamentets böcker. Att Gud valde rätt tidpunkt för att föda sin son in i vår värld står också klart. Den hellenska kulturen och den romerska freden var förutsättningar för att NTs evangeliebudskap skulle kunna få det genomslag det fick i formandet och utvecklingen av den kristna tron.
Författaren. Chrys C. Caragounis, B.D. (Honours) (Lond Univ), Sacrae Theologiae Doctor (Upps Univ), är Professor emeritus vid Lunds universitet. Han har utforskat antiken och Nya testamentets grundtext i over 40 år. Hans forskning finns publicerad i många fackböcker och –artiklar. Under 13 år har han varit Ordförande i seminariet om Nya testamentets språk i de nytestamentliga forskarnas internationella sällskap: Studiorum Novi Testamenti Societas.
