Under fem år pågick i den lilla kommunen Gullspång, på gränsen mellan Västergötland och Värmland, något av ett kulturpolitiskt experiment. Huvudperson och motor i detta drama var konstnären Staffan Hjalmarsson. Snart vidtog en energiutveckling som blev känd i det kulturpolitiska Sverige som ”Gullspångsmodellen”. Vad är då detta för slags bok? En utvärdering av vad som händer om kulturpolitikens stolta målsättningar faktiskt tas på allvar? En berättelse om kulturpolitisk bärsärka gång? En pikaresk om en konstnär som bestämmer sig för att bli kommunal tjänsteman? En bekännelseskrift? En landsbygdsskildring? Ett lärostycke för alla som på något sätt kommer i kontakt med kulturpolitiken? Sannolikt är den lite av allt detta. (Ur David Karlssons förord)
