En tom glasflaska singlar genom den råa luften. Vrider sig, snurrar, faller. Faller mot den våta asfalten… Där är dom! Vi ser dom! Alla ser dom! Fyllona! A-lagarna! Men vi SER dom inte! De är någons syster, bror, far, mor, son, dotter… Någons! Någonstans finns anhöriga till missbrukaren. Monique Johansson beskriver i Dom som ingen ser hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Om oro, förtvivlan, vanmakt men också om stunder av stolthet och hopp. Kanske …

En tom glasflaska singlar genom den råa luften. Vrider sig, snurrar, faller. Faller mot den våta asfalten… Där är dom! Vi ser dom! Alla ser dom! Fyllona! A-lagarna! Men vi SER dom inte! De är någons syster, bror, far, mor, son, dotter… Någons! Någonstans finns anhöriga till missbrukaren. Monique Johansson beskriver i Dom som ingen ser hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Om oro, förtvivlan, vanmakt men också om stunder av stolthet och hopp. Kanske …

En tom glasflaska singlar genom den råa luften. Vrider sig, snurrar, faller. Faller mot den våta asfalten… Där är dom! Vi ser dom! Alla ser dom! Fyllona! A-lagarna! Men vi SER dom inte! De är någons syster, bror, far, mor, son, dotter… Någons! Någonstans finns anhöriga till missbrukaren. Monique Johansson beskriver i Dom som ingen ser hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Om oro, förtvivlan, vanmakt men också om stunder av stolthet och hopp. Kanske …