Inga kelgrisar, inga styvbarn

Betyg: 5 av 5.

(Den här boken var en av dom tretton böcker som jag läste under mina två semesterveckor i Turkiet. Skriver lite kortare och enklare omdömen på dessa böcker, mot vad jag brukar göra på dom recensionsböckerna som jag vanligtvis läser.) Men, åh! Vilken bok! Ibland blir man ju bara så otroligt tagen av en bok, och det blev jag verkligen av den här. Hade ju läst en hel del åsikter om boken, och förstått att den skulle vara bra. Men så här bra, det trodde jag inte. Helt klart en av årets bästa böcker. Boken är ju en thriller, och den är både spännande, otäck, och makaber. Man ska nog inte vara så känslig om man ska läsa den, för den är ganska så detaljerad, och innehåller en hel del starka scener. Men det som tog mig allra mest, det var dom känslosamma bitarna i boken. Det finns scener i boken, som kommer att sitta kvar i mig, länge, länge. Dom scenerna gick rätt in i både magen och hjärtat. Och i hjärnan och själen. Och det finns personer i boken, Anna och Kasper, som jag kommer att tänka på, och minnas länge. (Min man läste också boken under vår Turkiet-semester, och han gav den också högsta betyget). Jag rekommenderar absolut den här boken till alla. Ett måste! Missa den inte, för den är så otroligt bra. Och jag hoppas verkligen att författaren kommer ut med fler böcker, för hon har ett fantastiskt språk, och boken är så välskriven. Och, Tack!, Cia Sigesgård, för en fantastisk läsupplevelse!

Britt-Marie K