Matti har äntligen bestämt sig. Han lämnar sina båda söner på dagis och återvänder hem, packar väskan, tar bilen och far iväg mot sommarstugan i de värmländska skogarna. Han vill bli fri. Han vill befria sin familj. Från en född förlorare, från en som bara drar in alla i sitt vemod, tvingar på dem sitt mörker. Han vill följa sin far i spåren. Jörgen Hjerdt debuterar med en roman om en uppgörelse mellan en far som gick och en son som blev kvar. »Jag har en del egna erfarenheter av självmord och dess konsekvenser. Det finns gott om berättelser om självmördare. Jag har stött på färre om dem som ska leva vidare.« JH "Jörgen Hjerdt gör en stark debut med en roman som kliver rakt in i en människas inre strid då allt ställs på sin spets. Befriad från moralism och sentimentalitet skildrar han depressionen ur ett inifrånperspektiv som jag sällan läst den tidigare". Corren "med en närvaro och finess som får texten att stanna hos läsaren länge, länge." HD Det är osentimentalt, rått och oändligt gripande inifrån ett huvud, där det mest förbjudna på riktigt, emellanåt, verkar alldeles rimligt. BT "...intensitet som är nästan omöjlig för läsaren att värja sig mot." Expressen "Romanen är som allra bäst i skildringen av vad en förälders självvalda död gör med det kvarlämnade barnet. Den insikten i människans förutsättningar låter sig aldrig glömmas: vi kan inte välja att födas, men vi kan välja att dö." SvD

Matti har äntligen bestämt sig. Han lämnar sina båda söner på dagis och återvänder hem, packar väskan, tar bilen och far iväg mot sommarstugan i de värmländska skogarna. Han vill bli fri. Han vill befria sin familj. Från en född förlorare, från en som bara drar in alla i sitt vemod, tvingar på dem sitt mörker. Han vill följa sin far i spåren. Jörgen Hjerdt debuterar med en roman om en uppgörelse mellan en far som gick och en son som blev kvar. »Jag har en del egna erfarenheter av självmord och dess konsekvenser. Det finns gott om berättelser om självmördare. Jag har stött på färre om dem som ska leva vidare.« JH "Jörgen Hjerdt gör en stark debut med en roman som kliver rakt in i en människas inre strid då allt ställs på sin spets. Befriad från moralism och sentimentalitet skildrar han depressionen ur ett inifrånperspektiv som jag sällan läst den tidigare". Corren "med en närvaro och finess som får texten att stanna hos läsaren länge, länge." HD Det är osentimentalt, rått och oändligt gripande inifrån ett huvud, där det mest förbjudna på riktigt, emellanåt, verkar alldeles rimligt. BT "...intensitet som är nästan omöjlig för läsaren att värja sig mot." Expressen "Romanen är som allra bäst i skildringen av vad en förälders självvalda död gör med det kvarlämnade barnet. Den insikten i människans förutsättningar låter sig aldrig glömmas: vi kan inte välja att födas, men vi kan välja att dö." SvD

Matti har äntligen bestämt sig. Han lämnar sina båda söner på dagis och återvänder hem, packar väskan, tar bilen och far iväg mot sommarstugan i de värmländska skogarna. Han vill bli fri. Han vill befria sin familj. Från en född förlorare, från en som bara drar in alla i sitt vemod, tvingar på dem sitt mörker. Han vill följa sin far i spåren. Jörgen Hjerdt debuterar med en roman om en uppgörelse mellan en far som gick och en son som blev kvar. »Jag har en del egna erfarenheter av självmord och dess konsekvenser. Det finns gott om berättelser om självmördare. Jag har stött på färre om dem som ska leva vidare.« JH "Jörgen Hjerdt gör en stark debut med en roman som kliver rakt in i en människas inre strid då allt ställs på sin spets. Befriad från moralism och sentimentalitet skildrar han depressionen ur ett inifrånperspektiv som jag sällan läst den tidigare". Corren "med en närvaro och finess som får texten att stanna hos läsaren länge, länge." HD Det är osentimentalt, rått och oändligt gripande inifrån ett huvud, där det mest förbjudna på riktigt, emellanåt, verkar alldeles rimligt. BT "...intensitet som är nästan omöjlig för läsaren att värja sig mot." Expressen "Romanen är som allra bäst i skildringen av vad en förälders självvalda död gör med det kvarlämnade barnet. Den insikten i människans förutsättningar låter sig aldrig glömmas: vi kan inte välja att födas, men vi kan välja att dö." SvD