»En väl dokumenterad, detaljrik och värdefull bild av de fem männens levnadsvillkor i det nya landet och av de politiska och allmänt kulturella förhållandena, också under efterkrigstiden.« Bibliotekstjänst

I svallvågorna av nazismens järngrepp flydde oliktänkande, judar och andra som drabbades av de tyska lagarna mot en osäker framtid, och bland dem många konstnärer, författare och musiker. I mottagarländerna kom de i flera fall att bli centrala gestalter för den kulturella och intellektuella utvecklingen.

Från tysk höst till tysk vår är en berättelse om fem livsöden i svensk exil i nazismens efterdyningar och kalla krigets skugga. Hans Holewa, Maxim Stempel, Ernst Emsheimer, Herbert Connor och Richard Engländer anlände till Sverige under 1930-talet och var verksamma som tonsättare, musiker, musikforskare, folkbildare och pedagoger.

I sin studie gör historikern Henrik Rosengren en kollektivbiografisk analys av deras exilerfarenheter och ger nya inblickar i det efterkrigstida Sverige och 1900-talets estetiska, nationella och ideologiska brytningar. Huvudpersonerna flydde nazismen i egenskap av fiender till det tyska. Men när de kom till Sverige var de emellertid bärare av ett tyskt kulturarv och bidrog till en kontinuitet mellan svenskt och tyskt musikliv som föga uppmärksammats i tidigare forskning.

Som flyktingar, främmande och ibland oliktänkande blev de också offer för misstänksamhet och övervakning. Rosengrens fascinerande exposé klarlägger friktioner och lojaliteter i deras möten med det svenska kulturlivet.

»En väl dokumenterad, detaljrik och värdefull bild av de fem männens levnadsvillkor i det nya landet och av de politiska och allmänt kulturella förhållandena, också under efterkrigstiden.« Bibliotekstjänst

I svallvågorna av nazismens järngrepp flydde oliktänkande, judar och andra som drabbades av de tyska lagarna mot en osäker framtid, och bland dem många konstnärer, författare och musiker. I mottagarländerna kom de i flera fall att bli centrala gestalter för den kulturella och intellektuella utvecklingen.

Från tysk höst till tysk vår är en berättelse om fem livsöden i svensk exil i nazismens efterdyningar och kalla krigets skugga. Hans Holewa, Maxim Stempel, Ernst Emsheimer, Herbert Connor och Richard Engländer anlände till Sverige under 1930-talet och var verksamma som tonsättare, musiker, musikforskare, folkbildare och pedagoger.

I sin studie gör historikern Henrik Rosengren en kollektivbiografisk analys av deras exilerfarenheter och ger nya inblickar i det efterkrigstida Sverige och 1900-talets estetiska, nationella och ideologiska brytningar. Huvudpersonerna flydde nazismen i egenskap av fiender till det tyska. Men när de kom till Sverige var de emellertid bärare av ett tyskt kulturarv och bidrog till en kontinuitet mellan svenskt och tyskt musikliv som föga uppmärksammats i tidigare forskning.

Som flyktingar, främmande och ibland oliktänkande blev de också offer för misstänksamhet och övervakning. Rosengrens fascinerande exposé klarlägger friktioner och lojaliteter i deras möten med det svenska kulturlivet.

»En väl dokumenterad, detaljrik och värdefull bild av de fem männens levnadsvillkor i det nya landet och av de politiska och allmänt kulturella förhållandena, också under efterkrigstiden.« Bibliotekstjänst

I svallvågorna av nazismens järngrepp flydde oliktänkande, judar och andra som drabbades av de tyska lagarna mot en osäker framtid, och bland dem många konstnärer, författare och musiker. I mottagarländerna kom de i flera fall att bli centrala gestalter för den kulturella och intellektuella utvecklingen.

Från tysk höst till tysk vår är en berättelse om fem livsöden i svensk exil i nazismens efterdyningar och kalla krigets skugga. Hans Holewa, Maxim Stempel, Ernst Emsheimer, Herbert Connor och Richard Engländer anlände till Sverige under 1930-talet och var verksamma som tonsättare, musiker, musikforskare, folkbildare och pedagoger.

I sin studie gör historikern Henrik Rosengren en kollektivbiografisk analys av deras exilerfarenheter och ger nya inblickar i det efterkrigstida Sverige och 1900-talets estetiska, nationella och ideologiska brytningar. Huvudpersonerna flydde nazismen i egenskap av fiender till det tyska. Men när de kom till Sverige var de emellertid bärare av ett tyskt kulturarv och bidrog till en kontinuitet mellan svenskt och tyskt musikliv som föga uppmärksammats i tidigare forskning.

Som flyktingar, främmande och ibland oliktänkande blev de också offer för misstänksamhet och övervakning. Rosengrens fascinerande exposé klarlägger friktioner och lojaliteter i deras möten med det svenska kulturlivet.