Det svenska postväsendet grundades 1636 genom en kunglig förordning om postbud. Under det följande århundradet byggdes postnätet ut över riket och alla större städer fick postkontor. Från början sköttes verksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen flera gånger och lades vid ett par tillfällen ut på entreprenad.

I Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Med inspiration från modern organisationsteori analyserar han verksamheten med en uttalad ambition att belysa strukturerna och den dåtida ledningens strävanden. Författaren visar hur administrationsformerna avlöste varandra och vilka argument som gavs för olika alter nativ. Till skillnad från den tidigare ensidiga bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk tecknar Linnarsson här en mångfacetterad bild av postväsendet och de statliga myndigheterna under stormaktstiden. Avhandlingen fördjupar därför kunskaperna i ett förut relativt outforskat fält inom svensk historievetenskap.

Det svenska postväsendet grundades 1636 genom en kunglig förordning om postbud. Under det följande århundradet byggdes postnätet ut över riket och alla större städer fick postkontor. Från början sköttes verksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen flera gånger och lades vid ett par tillfällen ut på entreprenad.

I Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Med inspiration från modern organisationsteori analyserar han verksamheten med en uttalad ambition att belysa strukturerna och den dåtida ledningens strävanden. Författaren visar hur administrationsformerna avlöste varandra och vilka argument som gavs för olika alter nativ. Till skillnad från den tidigare ensidiga bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk tecknar Linnarsson här en mångfacetterad bild av postväsendet och de statliga myndigheterna under stormaktstiden. Avhandlingen fördjupar därför kunskaperna i ett förut relativt outforskat fält inom svensk historievetenskap.

Det svenska postväsendet grundades 1636 genom en kunglig förordning om postbud. Under det följande århundradet byggdes postnätet ut över riket och alla större städer fick postkontor. Från början sköttes verksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen flera gånger och lades vid ett par tillfällen ut på entreprenad.

I Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Med inspiration från modern organisationsteori analyserar han verksamheten med en uttalad ambition att belysa strukturerna och den dåtida ledningens strävanden. Författaren visar hur administrationsformerna avlöste varandra och vilka argument som gavs för olika alter nativ. Till skillnad från den tidigare ensidiga bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk tecknar Linnarsson här en mångfacetterad bild av postväsendet och de statliga myndigheterna under stormaktstiden. Avhandlingen fördjupar därför kunskaperna i ett förut relativt outforskat fält inom svensk historievetenskap.