Den svenska stormaktstiden förändrade livet för undersåtarna på många sätt. Det nya Sverige ville på allvar bli en del av Europa – nya landområden fogades till riket, nya städer grundlades och adelns herresäten skulle nu kunna visa upp karaktärsdrag av en stormakt i Europas mitt. Maktens krav ökade på både befolkningen och de styrande.

I Mellan kaos och kontroll möter vi människorna i en av stormaktstidens största organisationer och arbetsgivare: den svenska flottan. Under perioden spelade flottan en avgörande roll för förmågan att hålla ihop det svenska väldet. Den hade förgreningar över hela riket, sysselsatte tusentals människor och var en angelägenhet för varje samhällsskikt.

Historikern AnnaSara Hammar undersöker vilka strategier amiralitet och officerare använde för att lyckas disciplinera flottans stora manskap och vilka reaktioner den nya ordningen väckte hos de underlydande. I Hammars studie får de sociala relationerna mellan officerare, underofficerare och manskap för första gången en ordentlig genomlysning. Genom den enskilda människans ögon ser vi hur flottans maktstrategier bemöttes med protester eller anpassning och hur amiralitetet tvingades till en ständig balansgång, mellan kaos och kontroll.

Den svenska stormaktstiden förändrade livet för undersåtarna på många sätt. Det nya Sverige ville på allvar bli en del av Europa – nya landområden fogades till riket, nya städer grundlades och adelns herresäten skulle nu kunna visa upp karaktärsdrag av en stormakt i Europas mitt. Maktens krav ökade på både befolkningen och de styrande.

I Mellan kaos och kontroll möter vi människorna i en av stormaktstidens största organisationer och arbetsgivare: den svenska flottan. Under perioden spelade flottan en avgörande roll för förmågan att hålla ihop det svenska väldet. Den hade förgreningar över hela riket, sysselsatte tusentals människor och var en angelägenhet för varje samhällsskikt.

Historikern AnnaSara Hammar undersöker vilka strategier amiralitet och officerare använde för att lyckas disciplinera flottans stora manskap och vilka reaktioner den nya ordningen väckte hos de underlydande. I Hammars studie får de sociala relationerna mellan officerare, underofficerare och manskap för första gången en ordentlig genomlysning. Genom den enskilda människans ögon ser vi hur flottans maktstrategier bemöttes med protester eller anpassning och hur amiralitetet tvingades till en ständig balansgång, mellan kaos och kontroll.

Den svenska stormaktstiden förändrade livet för undersåtarna på många sätt. Det nya Sverige ville på allvar bli en del av Europa – nya landområden fogades till riket, nya städer grundlades och adelns herresäten skulle nu kunna visa upp karaktärsdrag av en stormakt i Europas mitt. Maktens krav ökade på både befolkningen och de styrande.

I Mellan kaos och kontroll möter vi människorna i en av stormaktstidens största organisationer och arbetsgivare: den svenska flottan. Under perioden spelade flottan en avgörande roll för förmågan att hålla ihop det svenska väldet. Den hade förgreningar över hela riket, sysselsatte tusentals människor och var en angelägenhet för varje samhällsskikt.

Historikern AnnaSara Hammar undersöker vilka strategier amiralitet och officerare använde för att lyckas disciplinera flottans stora manskap och vilka reaktioner den nya ordningen väckte hos de underlydande. I Hammars studie får de sociala relationerna mellan officerare, underofficerare och manskap för första gången en ordentlig genomlysning. Genom den enskilda människans ögon ser vi hur flottans maktstrategier bemöttes med protester eller anpassning och hur amiralitetet tvingades till en ständig balansgång, mellan kaos och kontroll.