När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända ”Barbariska kusten” i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650–1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända ”Barbariska kusten” i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650–1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända ”Barbariska kusten” i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650–1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.