Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt. I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser. Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.

Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt. I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser. Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.

Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt. I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser. Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.