Södra teatern kom till i en gyllene tid av stort teaterintresse, men publikunderlaget i staden passade bättre för den repertoar med revyer och komedier som den legendariske ”DubbelOlle” Ohlsson här skulle komma att bjuda på än det slag av dramatik som Stadsteatern i mars 1948 hade invigt den nya malmöscenen med. Södrans senare teaterdirektörer, Harry Persson, Nils Poppe och Albert Gaubier, valde samma spår – att ge underhållning för den breda publiken och då inte bara för malmöborna. Sedan en Södran-revy var färdigspelad på hemmascenen följde inte sällan gästspel på skilda håll i landet. I Bengt Liljenbergs krönika över vad som tilldragit sig på denna scen – under de knappa två decennier som teatern drevs i privat regi och med sina program blev ett tillhåll för många glada skratt – får vi möta en rad folkkära artister och läsa om hur skådespelen mottogs. Bokens rikliga bildmaterial får dessutom ett och annat att väckas till liv från detta förhållandevis korta men ändå inte oviktiga kapitel i den folkliga underhållningens historia i Sverige.
