Avien

Kartonnage, Svenska, 201815+ år

Del 1 i serien Doressea

223 kr

Skickas . Fri frakt över 249 kr.

Beskrivning

"Avien" är den första delen i trilogin om den fiktiva världen Doressea, där kriget mellan Dorien och Elysien har pågått längre än någon kan minnas.

Isondras lillebror Gabriel är svårt sjuk. Läkarna menar att det är hopplöst, men Isondra tänker inte bara sitta och titta på när sjukdomen suger livet ur hennes lillebror. I ett ögonblick av desperation fattar hon ett beslut som kommer att vända upp och ned på ett redan instabilt Doressea. På hennes resa suddas gränserna mellan vän och fiende ut i samma rasande takt som hemligheterna bubblar upp till ytan. Vad Isondra väljer att göra – eller inte göra – innebär liv eller död för många fler än bara Gabriel.

Magi och mirakel hör inte hemma i en värld som är trist och grå och grym och rå. Men när man tvingas ifrågasätta precis allt och alla och lite därtill, behöver man då inte också ifrågasätta sin egen världsbild? Behöver man inte ifrågasätta sig själv?

"Avien" är ett kärleksbarn mellan den klassiska och den moderna fantasyn, samtidigt som den bryter ny mark. I en färgstark miljö med unika karaktärer behandlas både magi och vardagsnära ämnen som sjukdom, fattigdom, förtryck och död, men också vänskap, kärlek, och framför allt: hopp.

Produktinformation

Utgivningsdatum:2018-05-24
Mått:135 x 210 x 25 mm
Vikt:503 g
Ålder:15+
Format:Kartonnage
Språk:Svenska
Läsålder:15+
Serie:Doressea
Antal sidor:334
Upplaga:1
Förlag:Ebes förlag
ISBN:9789188187390
Miljömärkning:Svanen
Originaltitel:Avien

Utforska kategorier

Fantasy inom Barn och ungdom

Betyg & recensioner

4.9/5

5/5
Spännande med bra tempo från första sidan
4,5/5 Isondra bor med sin mamma och dödssjuka lillebror i Cent, en av städerna i Doressea. För att rädda sin lillebrors liv, tar hon ett ödesdigert beslut och försöker ta sig utanför stadsmurarna till den andra staden Elysien. Hon hinner dock inte långt innan hon blir biten av ett giftigt djur, men räddas av Alexander och Ben. Men Lucas, kapten för Elysiens militär, tar henne fången, och vill att hon ska hjälpa honom att ta bort skölden som finns över Cent, så att kriget mellan städerna kan ta slut en gång för alla. Är det vad Isondra vill? Och är det verkligen det som är bäst för båda städerna? Det här är en otroligt spännande seriestart med bra flyt och som hela tiden är framåtdrivande i sitt språk, samtidigt som det som behövs gestaltas. Känslan som man ibland kan få av seriestarter, att det är lite mer transportsträcka och karaktärsintroduktion, infinner sig inte, utan det är action från första början. När boken är slut, är det tydligt att det är början på en serie, men utan att kännas oavslutat. Ingen onödig cliffhanger, och jag tycker verkligen om att det är relationerna som är i fokus istället för kriget, som ändå tydligt är viktigt, men inte överhängande. Persongalleriet är lagom stort. Det är visserligen en hel del personer att hålla koll på, men jag tycker att alla är så pass särskilda i sina personligheter att det inte är något större problem. Jag tycker om Isondra som karaktär, hon är djupbottnad och tack vare att det är henne vi oftast följer, känns det som att man lär känna henne väldigt bra. Jag tycker också om att det inte är helt tydligt vem som är god eller ond, utan de flesta har positiva och negativa karaktärsdrag, samtidigt som det kommer små vändningar som får mig som läsare att fundera på hur det egentligen ligger till. Jag blir också väldigt förtjust i Alexander och tycker väldigt mycket om att ogilla Lucas. Ibland är det skönt att ha en sådan där karaktär som man bara får störa sig på, och tycka att hen är ett pompöst arsle. Ben och Lawine blir också tydliga favoriter hos mig och har en sådan där tvillingrelation som jag önskar mina egna tvillingar (kanske viss partiskhet mot dem på grund av detta, ja). Zance tycker jag om att inte förstå mig på alls, att aldrig veta var jag har honom, och drottningen ska vi inte ens prata om vad jag tycker om. Språket är bra, och flyter på smidigt. Även om det är ett eget språk ibland, är det inget som stör mig som läsare utan det känns som ett naturligt inslag att jag inte alltid förstår vad som sägs, för det gör inte Isondra heller. Då känner jag mig ännu mer kompis med henne än jag redan gör. För mig är det här en riktig bladvändare, och jag blir nästan förvånad över att den tar slut, eftersom den ändå är på över 300 sidor, vilket tyder på ett mycket bra tempo och väldigt lite onödigt. Jag ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen.
Marias
17 april 2021
4/5
Ett härligt fantasyäventyr
Ett härligt fantasyäventyr med inslag av kärlek - ett lyckat koncept, om ni frågar mig. Det är lagom långt samtidigt som själva historien kändes ny och fräsch. Jag gillade verkligen relationen mellan Isondra och Alexander och kan ha tjutit rakt ut av lycka när de äntligen (spoilervarning!) kysstes i den mörka grottgången. En riktigt het och efterlängtad scen! Författaren är också riktigt skicklig på att komma på fina namn. Doressea, Dorien, Elysien, Isondra, Avien, Nimriand, Evanriand (om jag minns rätt), samt det vackra språket som påminner om alviska. För övrigt så förtjänar alla fantasyförfattare som kommer på sina egna språk ett stort plus i kanten. Själv tycker jag verkligen att det förhöjer upplevelsen. Jag tyckte dock att de som hette saker som Lukas, Alexander och liknande också kunde ha fått lite mer fantasy över sina namn. Jag förundrades över hur fint allting var i Elysien (landskapen, kristallerna, interiören i husen, de stora ekarna i städerna) och kände flera gånger att där skulle man gärna kunna tänka sig att bo. ;) Jag rekommenderar "Avien" till alla som gillar fantasy och kärlek och ser redan fram emot nästa bok!
Lovisa W
02 oktober 2019
5/5
Rekommenderar starkt!
Isondras bror är dödligt sjuk och hon är beredd att göra allt för att rädda hans liv. Med hjälp av Pantern finner Isondra en väg ut genom Cent och tar sig till Elysien. I hela sitt liv har hon fått höra historier om hur brutala Elysierna är. Men är allt så svart och vitt som Isondra har trott? Sättet Maria Wälsäter skriver på är fängslande, målande och fullständigt fantastiskt! Jag fick verkligen anstränga mig för att inte sträckläsa boken. Miljöbeskrivningar och personbeskrivningarna är tillräckligt detaljerade för att man ska få känslan av att vara där vid Isondras sida. Jag fattade snabbt tycke för karaktärerna i boken och som vanligt så dras jag till de mystiska karaktärerna som Zance. Lawine, Benjamin, Alexander och självklart Isondra är karaktärer som man önskar att man var vän med. Det känns nästan som att man är med i deras lilla grupp när man läser "Avien". Avien är utan tvekan en av mina nya favorit böcker och jag förstår inte hur jag ska kunna vänta på nästa bok! "Avien" av Maria Wälsäter får ett solklart 5/5! Terima Maria
-
01 oktober 2019
5/5
Unik och vacker värld, enastående språk! Läs!
Mina varmaste rekommendationer och ett stort BRAVO får denna första del ett av trilogin "Dorossea" Jag vill inte jämföra Avien med något annat verk. Den står starkt för sig själv. Den unika världen Maria har skapat är sannerligen vacker. Berättelsen drivs framåt mestadels genom slagfärdiga repliker och det tycker jag författaren har lyckats med bravur. Vackra smidiga meningar som ger tydliga bilder. Isondras tankar är glasklara. Hon är en drivkraftig individ som har styrka och mod. Man kan följa tankegångarna och förstå hennes innersta väsen. Här är några av de många citat som förgyller Berättelsen: "Folk påstår att doften från sjudande mintvatten är behaglig, men allt min egen näsa registrerar är lukten av sjukdom och lidande. Jag kommer aldrig någonsin kunna njuta av något som innehåller mint." "Blicken vi utbyter bär fler budskap än jag kan räkna på fingrarna." "I min ögonvrå dansar långa, kastanjebruna hårstrån i perfekt harmoni med vinden." Jag överraskas gång på gång hur vackert man kan placera om orden så att meningarna blir det där extra. Älskar hur Maria har skapat olidliga vibrationer mellan Alex och Iso som jag som läsare njuter av. Språket är vackert men också ungdomligt precis som personligheterna i boken. Metaforer som jag bara älskar! "Det har svalnat tillräckligt för att vara drickbart, så jag fyller munnen med en stor klunk om sommar hade haft en smak, så är det precis så här det hade smakat." "Är det meningen att livet ska vara mer komplicerat än ett trassligt garnnystan? När man väl får tag i en ände och sakta men säkert börjar nysta upp trasslet så hittar man den ena hårda knuten efter den andra." Maria har skapat ett helt nytt språk; Elysiska som jag ser som en extra vacker krydda. Språket är dessutom vackert som en främmande sång och ger en helt egen dimension åt berättelsen. Del två väntas med spänning!
Snezana L
09 augusti 2019
5/5
Rekommenderas varmt
Underbar, lättläst och spännande! Isondra är en envis, undersökande och frågvis person, framförallt i sitt inre - man lär verkligen känna henne. Jag fastnade snabbt i storyn och ser fram emot nästa del i trilogin!
Linn
29 maj 2018