"Spegeln är hård och kall, skoningslös. Tjejen i spegeln är liten och rädd. Men mest ful. Ful och äcklig. Det är faktiskt inte konstigt att hon är mobbad. Luna stirrar äcklat på den fula tjejen som står där och möter hennes blick under en taggig lugg i kopparton. Blek hud täckt av röda märken efter fräknar och finnar. Och ärr. En kropp som är alldeles för tjock och som luktar illa. Det är vad hon ser i spegeln. Det är vad de säger till henne. Hon är ful och helt enkelt värdelös. En nolla som dessutom är tjock, äcklig och oduglig." Luna går sista terminen i nian och nästan allt känns nattsvart. Det är tre år sedan bästa kompisen Hanna flyttade till Stockholm. Men inte nog ned att Luna inte har sin bästa kompis kvar i klassen, hon har ingen kompis! Hon blir både mobbad och utfryst. De enda ljusglimtarna är Bosse, hennes älskade hund och Anton, killen i klassen som Luna är hemligt kär i. Men ljusglimtarna räcker inte för att mota bort all ångest. I ett försök att ta bort det onda inombords skär hon sig. Det hjälper för stunden, ändå blir allt värre. Och så en dag försvinner Bosse. Vingklippt längtan riktar sig till ungdomar, anhöriga och skolpersonal.
