Lillemor växte upp i en familj, där hon aldrig kände sig hemma. En mamma som hatade henne och en pappa som bara höll med. En ung förälskelse gav ett tidigt barn, som drev henne in i oönskade beroenden. Den unga pigan hamnade hos en ung bonde och det skapade förutsättningar för en ojämlik relation, där tacksamhetskänslan för platsen gav en underordning, som skadade en redan tilltufsad självkänsla. Misshandel och ett smygande alkoholberoende gjorde inte saken bättre. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg och avslöja hur det hela utvecklar sig, det får du som läsare själv uppleva i denna starka, självupplevda berättelse. Lillemor har valt att öppna sin mörka garderob på vid gavel för att ge oss inblick i hur snett det kan gå, när samhället sviker en ung människa. Hon har öppnat den också för att ge en levande insyn i hur smygande ett beroende kan växa fram i en ohållbar situation. Berättelsen vindlar fram och nya oväntade situationer dyker upp längs den krokiga vägen. I den här första delen av Lillemors levnadsberättelse avrundas den med ett ovanligt lyckat möte. En psykolog lyckas se rakt igenom hennes fasad och en vändpunkt skönjes. ”Vad skulle folk säga…” är Lillemors debutbok och hon har haft stöd av sin väninna Margareta för att redigera och bearbeta sina berättelser. Lillemor Helander – biografiska data Lillemor föddes 1940 i Borlänge. Fadern var fabriksarbetare och modern hade många olika arbeten i kortare perioder samt några sociala uppdrag. Föräldrarna var båda aktiva socialdemokrater. Lillemor gick i vanlig, 7-årig folkskola, men började arbeta på somrarna redan som tolvåring. Äldste sonen föddes dagen före hennes 16-årsdag. Hon blev piga/bondmora redan vid 17 års ålder och hade tidigare provat på att arbeta i matvaruaffär, där hon växlade mellan chark-, mjölk & bröd- och speceriavdelningarna. Lillemor gifte sig när hon var 20 år sedan den andre sonen fötts. En flicka komma några år senare, 1963. (Dottern gick bort i cancer i fjol efter tolv års kamp mot den elaka sjukdomen.) 1966 började hon arbeta utanför hemmet/bonderiet igen. Lillemor har spelat dragspel, hon fixar hår på vänner och bekanta. Hon är en aktiv pensionär, särbo med Karl-Otto, som är 78 år. Hon har sju barnbarn. Omslagsbild av Gösta Backlund. Detalj ur akvarell från år 2000.

Lillemor växte upp i en familj, där hon aldrig kände sig hemma. En mamma som hatade henne och en pappa som bara höll med. En ung förälskelse gav ett tidigt barn, som drev henne in i oönskade beroenden. Den unga pigan hamnade hos en ung bonde och det skapade förutsättningar för en ojämlik relation, där tacksamhetskänslan för platsen gav en underordning, som skadade en redan tilltufsad självkänsla. Misshandel och ett smygande alkoholberoende gjorde inte saken bättre. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg och avslöja hur det hela utvecklar sig, det får du som läsare själv uppleva i denna starka, självupplevda berättelse. Lillemor har valt att öppna sin mörka garderob på vid gavel för att ge oss inblick i hur snett det kan gå, när samhället sviker en ung människa. Hon har öppnat den också för att ge en levande insyn i hur smygande ett beroende kan växa fram i en ohållbar situation. Berättelsen vindlar fram och nya oväntade situationer dyker upp längs den krokiga vägen. I den här första delen av Lillemors levnadsberättelse avrundas den med ett ovanligt lyckat möte. En psykolog lyckas se rakt igenom hennes fasad och en vändpunkt skönjes. ”Vad skulle folk säga…” är Lillemors debutbok och hon har haft stöd av sin väninna Margareta för att redigera och bearbeta sina berättelser. Lillemor Helander – biografiska data Lillemor föddes 1940 i Borlänge. Fadern var fabriksarbetare och modern hade många olika arbeten i kortare perioder samt några sociala uppdrag. Föräldrarna var båda aktiva socialdemokrater. Lillemor gick i vanlig, 7-årig folkskola, men började arbeta på somrarna redan som tolvåring. Äldste sonen föddes dagen före hennes 16-årsdag. Hon blev piga/bondmora redan vid 17 års ålder och hade tidigare provat på att arbeta i matvaruaffär, där hon växlade mellan chark-, mjölk & bröd- och speceriavdelningarna. Lillemor gifte sig när hon var 20 år sedan den andre sonen fötts. En flicka komma några år senare, 1963. (Dottern gick bort i cancer i fjol efter tolv års kamp mot den elaka sjukdomen.) 1966 började hon arbeta utanför hemmet/bonderiet igen. Lillemor har spelat dragspel, hon fixar hår på vänner och bekanta. Hon är en aktiv pensionär, särbo med Karl-Otto, som är 78 år. Hon har sju barnbarn. Omslagsbild av Gösta Backlund. Detalj ur akvarell från år 2000.

Lillemor växte upp i en familj, där hon aldrig kände sig hemma. En mamma som hatade henne och en pappa som bara höll med. En ung förälskelse gav ett tidigt barn, som drev henne in i oönskade beroenden. Den unga pigan hamnade hos en ung bonde och det skapade förutsättningar för en ojämlik relation, där tacksamhetskänslan för platsen gav en underordning, som skadade en redan tilltufsad självkänsla. Misshandel och ett smygande alkoholberoende gjorde inte saken bättre. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg och avslöja hur det hela utvecklar sig, det får du som läsare själv uppleva i denna starka, självupplevda berättelse. Lillemor har valt att öppna sin mörka garderob på vid gavel för att ge oss inblick i hur snett det kan gå, när samhället sviker en ung människa. Hon har öppnat den också för att ge en levande insyn i hur smygande ett beroende kan växa fram i en ohållbar situation. Berättelsen vindlar fram och nya oväntade situationer dyker upp längs den krokiga vägen. I den här första delen av Lillemors levnadsberättelse avrundas den med ett ovanligt lyckat möte. En psykolog lyckas se rakt igenom hennes fasad och en vändpunkt skönjes. ”Vad skulle folk säga…” är Lillemors debutbok och hon har haft stöd av sin väninna Margareta för att redigera och bearbeta sina berättelser. Lillemor Helander – biografiska data Lillemor föddes 1940 i Borlänge. Fadern var fabriksarbetare och modern hade många olika arbeten i kortare perioder samt några sociala uppdrag. Föräldrarna var båda aktiva socialdemokrater. Lillemor gick i vanlig, 7-årig folkskola, men började arbeta på somrarna redan som tolvåring. Äldste sonen föddes dagen före hennes 16-årsdag. Hon blev piga/bondmora redan vid 17 års ålder och hade tidigare provat på att arbeta i matvaruaffär, där hon växlade mellan chark-, mjölk & bröd- och speceriavdelningarna. Lillemor gifte sig när hon var 20 år sedan den andre sonen fötts. En flicka komma några år senare, 1963. (Dottern gick bort i cancer i fjol efter tolv års kamp mot den elaka sjukdomen.) 1966 började hon arbeta utanför hemmet/bonderiet igen. Lillemor har spelat dragspel, hon fixar hår på vänner och bekanta. Hon är en aktiv pensionär, särbo med Karl-Otto, som är 78 år. Hon har sju barnbarn. Omslagsbild av Gösta Backlund. Detalj ur akvarell från år 2000.