Iven bor i den växande staden Ares. När staden faller räddas hon av en alvbard vid namn Narian. Hans motiv till att rädda henne är dunkla, men i hennes söndertrasade värld orkar hon inte ens fundera över detta. Hennes mor ligger i sängen på andra sidan rummet, död. Fadern, som hon visste arbetade som väktare vid porten, hann aldrig hem innan de flydde. Alven ler dock, hennes svåra situation till trots, och erbjuder sig att berätta en historia till dess de får en chans att lämna staden. Den historia han nu berättar tar Iven tillbaka i tiden, till personer hon aldrig hört talats om, liksom den beskriver händelser hon bara hört rykten om. Ändå framhärdar Narian att det han berättar har med henne att göra. Hon förstår inte vad han menar, men låter honom berätta då hans mjuka, melodiska röst känns läkande för hennes sönderrivna själ. Detta är den första delen av en lång berättelse som alvbarden underhåller Iven med, och ju mer han berättar, desto mer fastnar hennes intresse.
