Och livet fortsätter

Härligt återseende flera år senare

Flera år efter första boken, När dörren öppnas, utspelar sig får vi återigen bekanta oss med personerna som bor i de fiktiva samhällena Bokköping och Lusteby och se vad som har hänt sedan senast. I 19 mindre berättelser, där olika personer är i fokus men många återkommer i flera situationer, låter Amie Fahlander läsaren bli en del av karaktärernas liv igen. Jag uppskattar de kortare berättelserna som gör att det finns andningsutrymme mellan kapitlen men också att upptäcka hur invecklade relationer kan vara och hur mycket man har med varandra att göra bara för att man bor på samma ställe. Även om det är en fristående fortsättning, skulle jag rekommendera att läsa När dörren öppnas först, för att få en större förståelse för vad som har gjort att karaktärerna är i den situationen de nu är i. Flera gånger under läsningen fnissar jag till och kommer ihåg saker från den tidigare boken och ibland blir det mer en "ja just det"-känsla. Jag uppskattar karaktärsregistret i slutet av boken, för ibland blir det lite invecklat för mig att hålla isär dem när de dyker upp i kapitel som inte fokuserar på just dem. Språket är lättillgängligt men samtidigt också melodiskt och lite poetiskt och därför är det inte svårt att se att Fahlander också har släppt en diktsamling. Det är ingen dramatisk bok full av action och stora mastodonthändelser eller vändningar, men inte heller något där livet bara har sin gilla gång. Det händer saker, det som är livet, och det är en vardagsinblick i problem, kärlek, vänskap och sjukdom. Lite som att stå utanför allas fönster och lyssna, eller att vara en fluga på väggen. Nu vet jag att det finns en tredje del i den här serien, men det är också lätt att tänka sig att det kan komma fler delar där man får följa de här personerna och deras efterkommande.

Marias