Pojken som ingen ville ha

”Vi är hungriga”, gnällde den äldsta pojken om och om igen. ”Vi är hungriga, Justin. Snälla Justin, ge oss något att äta.”

Det fanns ingenting. Det fanns det aldrig. Ändå gick han ut i köket och letade. I skåpen, i lådorna. I den smutsiga kylen. Han kände tårarna komma. Och ilskan. Han tittade på sina småbröder, på deras hoppfulla ansikten. Vad skulle han ge dem att äta? Vad skulle han göra?

Justin var bara fem år, hans bröder var två och tre. Deras heroinberoende mamma hade lämnat dem ensamma och hungriga. Senare samma dag togs Justin om hand efter att ha försökt bränna ner familjens hus.

Sex år senare, efter många misslyckade familjehemsplaceringar, kommer Justin till Casey och Mike som är specialiserade på att ta hand om barn som råkat riktigt illa ut. De gör sitt bästa för att välkomna Justin men han verkar ha bestämt sig för att inte ta emot deras omsorg. Han får våldsamma utbrott över skolkamrater och familjemedlemmar och vägrar acceptera deras vänlighet. Men detta visar sig bara vara toppen på isberget. Ett besök hos Justins mamma avslöjar mörka problem som Justin aldrig har pratat om. Först när den hemska sanningen om Justins tidiga barndom avslöjas kan Casey och hennes familj äntligen börja förstå hur mycket han har lidit.