Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig institution i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen. Men organisationen hade även nära band till eliten och makthavarna.

I Det villrådiga samhället belyser idéhistorikern Mathias Persson akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739-1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet. Han visar att Vetenskapsakademien överlag hade en slagsida åt det traditionella och att ledamöternas syn på samhället var påtagligt färgad av kopplingarna till makten. Akademimedlemmarna förde samtidigt fram nya idéer i linje med tidens tilltagande betoning av såväl spontan samhällsutveckling som individens förmåga att ta eget ansvar.  

Författaren konstaterar också att akademiens ledamöter tillskrev sig själva en viktig roll i det samhällsförbättrande projekt som de målade upp och bidrog till.

Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig institution i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen. Men organisationen hade även nära band till eliten och makthavarna.

I Det villrådiga samhället belyser idéhistorikern Mathias Persson akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739-1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet. Han visar att Vetenskapsakademien överlag hade en slagsida åt det traditionella och att ledamöternas syn på samhället var påtagligt färgad av kopplingarna till makten. Akademimedlemmarna förde samtidigt fram nya idéer i linje med tidens tilltagande betoning av såväl spontan samhällsutveckling som individens förmåga att ta eget ansvar.  

Författaren konstaterar också att akademiens ledamöter tillskrev sig själva en viktig roll i det samhällsförbättrande projekt som de målade upp och bidrog till.

Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig institution i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen. Men organisationen hade även nära band till eliten och makthavarna.

I Det villrådiga samhället belyser idéhistorikern Mathias Persson akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739-1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet. Han visar att Vetenskapsakademien överlag hade en slagsida åt det traditionella och att ledamöternas syn på samhället var påtagligt färgad av kopplingarna till makten. Akademimedlemmarna förde samtidigt fram nya idéer i linje med tidens tilltagande betoning av såväl spontan samhällsutveckling som individens förmåga att ta eget ansvar.  

Författaren konstaterar också att akademiens ledamöter tillskrev sig själva en viktig roll i det samhällsförbättrande projekt som de målade upp och bidrog till.