Lars-Olof Hallberg, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter.

På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning.

Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet.

I boken Fjällbondens avsked får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden.

Lars-Olof Hallberg, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter.

På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning.

Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet.

I boken Fjällbondens avsked får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden.

Lars-Olof Hallberg, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter.

På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning.

Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet.

I boken Fjällbondens avsked får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden.