Finns det några samband mellan olika befolkningsgruppers rättsliga ställning, deras politiska inflytande och sättet att bygga samhällets maktstruktur i den tidigmoderna staten?

I en jämförande studie diskuterar historikern Kerstin Sundberg den agrara, sociala och politiska utvecklingen i Östersjöområdet under perioden 1500 1800. Statsbildningarna Sverige/Finland och Polen/Litauen står i centrum för studien och fungerar här som varandras motsatser. Den svenska staten byggdes ut på ett professionellt, byråkratiskt sätt och främjade därmed en uppåtgående social dynamik i samhället. Den polska statsförvaltningen moderniserades däremot inte på liknande sätt. Den sociala mobiliteten, i den mån den alls förekom, kan snarast beskrivas som en nedåtgående rörelse för befolkningens breda skikt.

Genom att göra jämförelser och peka på skillnader diskuterar Kerstin Sundberg sambandet mellan statens utveckling och de grundläggande sociala strukturerna kring Östersjöområdet. Det sätt man byggde ut en statsförvaltning på kan också spåras i förvaltning och organisation på storgods och säterier. De mönster som framträder jämför författaren med resultat som tidigare presenterats i finsk, baltisk, polsk, tysk och dansk forskning.

Finns det några samband mellan olika befolkningsgruppers rättsliga ställning, deras politiska inflytande och sättet att bygga samhällets maktstruktur i den tidigmoderna staten?

I en jämförande studie diskuterar historikern Kerstin Sundberg den agrara, sociala och politiska utvecklingen i Östersjöområdet under perioden 1500 1800. Statsbildningarna Sverige/Finland och Polen/Litauen står i centrum för studien och fungerar här som varandras motsatser. Den svenska staten byggdes ut på ett professionellt, byråkratiskt sätt och främjade därmed en uppåtgående social dynamik i samhället. Den polska statsförvaltningen moderniserades däremot inte på liknande sätt. Den sociala mobiliteten, i den mån den alls förekom, kan snarast beskrivas som en nedåtgående rörelse för befolkningens breda skikt.

Genom att göra jämförelser och peka på skillnader diskuterar Kerstin Sundberg sambandet mellan statens utveckling och de grundläggande sociala strukturerna kring Östersjöområdet. Det sätt man byggde ut en statsförvaltning på kan också spåras i förvaltning och organisation på storgods och säterier. De mönster som framträder jämför författaren med resultat som tidigare presenterats i finsk, baltisk, polsk, tysk och dansk forskning.

Finns det några samband mellan olika befolkningsgruppers rättsliga ställning, deras politiska inflytande och sättet att bygga samhällets maktstruktur i den tidigmoderna staten?

I en jämförande studie diskuterar historikern Kerstin Sundberg den agrara, sociala och politiska utvecklingen i Östersjöområdet under perioden 1500 1800. Statsbildningarna Sverige/Finland och Polen/Litauen står i centrum för studien och fungerar här som varandras motsatser. Den svenska staten byggdes ut på ett professionellt, byråkratiskt sätt och främjade därmed en uppåtgående social dynamik i samhället. Den polska statsförvaltningen moderniserades däremot inte på liknande sätt. Den sociala mobiliteten, i den mån den alls förekom, kan snarast beskrivas som en nedåtgående rörelse för befolkningens breda skikt.

Genom att göra jämförelser och peka på skillnader diskuterar Kerstin Sundberg sambandet mellan statens utveckling och de grundläggande sociala strukturerna kring Östersjöområdet. Det sätt man byggde ut en statsförvaltning på kan också spåras i förvaltning och organisation på storgods och säterier. De mönster som framträder jämför författaren med resultat som tidigare presenterats i finsk, baltisk, polsk, tysk och dansk forskning.