Fyra kilometer från allfarvägen, mittemellan Ljusdal och Sveg ligger Ängersjö. En by som fick massmedial uppmärksamhet för snart ett år sedan då hette den Nudådalen och var skådeplats för julkalendern. Ängersjö är bara ett av många exempel på hur avfolkning, arbetslöshet, nedlagda skolor och affärer drabbar de flesta glesbygder, men samtidigt ger byns utveckling också hopp om att man i den geografiska och ekonomiska periferin kan finna egna sätt att överleva.

I boken Periferins landskap studerar forskare från olika discipliner historiska spår av hur människors förhållningssätt till landskap, plats, rumslighet och rörlighet präglat livet i norra Sveriges inland. I jordeböcker och rättegångsprotokoll finns berättelser om människors kamp för att bevara och utveckla sin mark och sina resurser. Via rapporter från länsmän och präster samt genom torpares egna dagböcker får vi en inblick i de glesbefolkade skogsbygdernas annorlunda sociala relationer.

Boken utgör en av de populärvetenskapligt hållna rapporterna från ett tvär- eller mångvetenskapligt forskningsprojekt: Flexibilitet som tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år.

Fyra kilometer från allfarvägen, mittemellan Ljusdal och Sveg ligger Ängersjö. En by som fick massmedial uppmärksamhet för snart ett år sedan då hette den Nudådalen och var skådeplats för julkalendern. Ängersjö är bara ett av många exempel på hur avfolkning, arbetslöshet, nedlagda skolor och affärer drabbar de flesta glesbygder, men samtidigt ger byns utveckling också hopp om att man i den geografiska och ekonomiska periferin kan finna egna sätt att överleva.

I boken Periferins landskap studerar forskare från olika discipliner historiska spår av hur människors förhållningssätt till landskap, plats, rumslighet och rörlighet präglat livet i norra Sveriges inland. I jordeböcker och rättegångsprotokoll finns berättelser om människors kamp för att bevara och utveckla sin mark och sina resurser. Via rapporter från länsmän och präster samt genom torpares egna dagböcker får vi en inblick i de glesbefolkade skogsbygdernas annorlunda sociala relationer.

Boken utgör en av de populärvetenskapligt hållna rapporterna från ett tvär- eller mångvetenskapligt forskningsprojekt: Flexibilitet som tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år.

Fyra kilometer från allfarvägen, mittemellan Ljusdal och Sveg ligger Ängersjö. En by som fick massmedial uppmärksamhet för snart ett år sedan då hette den Nudådalen och var skådeplats för julkalendern. Ängersjö är bara ett av många exempel på hur avfolkning, arbetslöshet, nedlagda skolor och affärer drabbar de flesta glesbygder, men samtidigt ger byns utveckling också hopp om att man i den geografiska och ekonomiska periferin kan finna egna sätt att överleva.

I boken Periferins landskap studerar forskare från olika discipliner historiska spår av hur människors förhållningssätt till landskap, plats, rumslighet och rörlighet präglat livet i norra Sveriges inland. I jordeböcker och rättegångsprotokoll finns berättelser om människors kamp för att bevara och utveckla sin mark och sina resurser. Via rapporter från länsmän och präster samt genom torpares egna dagböcker får vi en inblick i de glesbefolkade skogsbygdernas annorlunda sociala relationer.

Boken utgör en av de populärvetenskapligt hållna rapporterna från ett tvär- eller mångvetenskapligt forskningsprojekt: Flexibilitet som tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år.