Oväder (1907) är det första av Strindbergs fem kammarspel – de övriga är Brända tomten, Spöksonaten, Pelikanen och Svarta handsken. Oväder hade urpremiär på Intima teatern 1907. Dramat handlar om en pensionerad ämbetsman som lever av sina minnen från det förflutna.
En varm sensommarkväll väntar den f.d. ämbetsmannen på sin bror i avsikten att de ska ge sig ut på en gemensam kvällspromenad. Den tryckande hettan tätnar till ett oväder och i samband med detta uppenbarar sig – likt spöken – ämbetsmannens före detta hustru och dottern, som han inte haft någon kontakt med på många år. Det förflutna börjar förfölja honom – och hetsar honom ända in i hans våning.
