Att fångas av konspirationsteorier är att gå in i tankesätt som betraktar omvärlden med överdriven skepsis. Föreställningarna om att inget beror på slumpen blir allt vanligare idag, och uppfattningar sprids om att händelseförlopp följer tydliga mönster och att stora händelser – som covidpandemin – har förberetts i hemlighet av någon. Men hur kan sådana idéer övertyga? Varför är vi benägna att tro på "den stora sammansvärjningen" och hur kan konspirationsteorier bemötas?

Konspiratoriska idéer har funnits i alla tider och i Konspirationsteorier förklarar idéhistorikern Andreas Önnerfors deras lockelse. Han ger här en utförlig och personlig introduktion till ämnet, byggd på aktuell forskning – en sådan har tidigare saknats på svenska. Konspirationsteorierna utmanar våra fasta föreställningar om vad som är sant och falskt, rätt och fel, gott och ont. De omstöpta berättelserna kan utnyttjas av makthavare, kanalisera sociala protester, skapa samhörighet och social identitet och även sprida desinformation.

Önnerfors lyfter fram välbekanta och mindre kända exempel ur historien och diskuterar de modernare varianterna – allt från mordet på Gustav III till dagens klimatförnekelse.

Att fångas av konspirationsteorier är att gå in i tankesätt som betraktar omvärlden med överdriven skepsis. Föreställningarna om att inget beror på slumpen blir allt vanligare idag, och uppfattningar sprids om att händelseförlopp följer tydliga mönster och att stora händelser – som covidpandemin – har förberetts i hemlighet av någon. Men hur kan sådana idéer övertyga? Varför är vi benägna att tro på "den stora sammansvärjningen" och hur kan konspirationsteorier bemötas?

Konspiratoriska idéer har funnits i alla tider och i Konspirationsteorier förklarar idéhistorikern Andreas Önnerfors deras lockelse. Han ger här en utförlig och personlig introduktion till ämnet, byggd på aktuell forskning – en sådan har tidigare saknats på svenska. Konspirationsteorierna utmanar våra fasta föreställningar om vad som är sant och falskt, rätt och fel, gott och ont. De omstöpta berättelserna kan utnyttjas av makthavare, kanalisera sociala protester, skapa samhörighet och social identitet och även sprida desinformation.

Önnerfors lyfter fram välbekanta och mindre kända exempel ur historien och diskuterar de modernare varianterna – allt från mordet på Gustav III till dagens klimatförnekelse.

Att fångas av konspirationsteorier är att gå in i tankesätt som betraktar omvärlden med överdriven skepsis. Föreställningarna om att inget beror på slumpen blir allt vanligare idag, och uppfattningar sprids om att händelseförlopp följer tydliga mönster och att stora händelser – som covidpandemin – har förberetts i hemlighet av någon. Men hur kan sådana idéer övertyga? Varför är vi benägna att tro på "den stora sammansvärjningen" och hur kan konspirationsteorier bemötas?

Konspiratoriska idéer har funnits i alla tider och i Konspirationsteorier förklarar idéhistorikern Andreas Önnerfors deras lockelse. Han ger här en utförlig och personlig introduktion till ämnet, byggd på aktuell forskning – en sådan har tidigare saknats på svenska. Konspirationsteorierna utmanar våra fasta föreställningar om vad som är sant och falskt, rätt och fel, gott och ont. De omstöpta berättelserna kan utnyttjas av makthavare, kanalisera sociala protester, skapa samhörighet och social identitet och även sprida desinformation.

Önnerfors lyfter fram välbekanta och mindre kända exempel ur historien och diskuterar de modernare varianterna – allt från mordet på Gustav III till dagens klimatförnekelse.