Varför bär kvinnorna så stora handväskor på en doplunch? Vad är det ”onda ögat” för något?
Det och mycket annat får Maria lära sig när hon som 20-åring reser ensam till de finare kvarteren i Rom för att arbeta som au-pair. Vad som följer är ett liv fyllt av dråpliga anekdoter och kulturkrockar i en stad där de Röda Brigaderna härjade, bomber smällde, påvarna byttes ut och
byråkratin var allt annat än väloljad. Många år senare skriver Marias barndomsvän på Facebook
och frågar ”Vad hände sen?” Maria börjar skriva sin historia men hennes önskan om att dela med sig av sitt liv verkar inte överstämma med vännens och den återfunna vänskapen ställs oväntat på sin spets.

Gå fort och vifta med armarna är en uppriktig och kanske lite oväntad inblick i det oroliga terroristhärjade livet i Rom på 70/80-talet. Maria berättar om möten med ”rovdjur” och livvakter, falskspelare och spågummor – alltid med glimten i ögat. Samtidigt avslöjar skolkamraten lite motvilligt bitar av sin historia.

Författaren Margareta Tindgren har tillbringat över 40 år i Italien. Hennes debutroman som berättar om Marias år i Rom är ofta inspirerad av Margaretas egna upplevelser och den planerade uppföljaren utspelar sig i Toscanas vackra landskap.

Varför bär kvinnorna så stora handväskor på en doplunch? Vad är det ”onda ögat” för något?
Det och mycket annat får Maria lära sig när hon som 20-åring reser ensam till de finare kvarteren i Rom för att arbeta som au-pair. Vad som följer är ett liv fyllt av dråpliga anekdoter och kulturkrockar i en stad där de Röda Brigaderna härjade, bomber smällde, påvarna byttes ut och
byråkratin var allt annat än väloljad. Många år senare skriver Marias barndomsvän på Facebook
och frågar ”Vad hände sen?” Maria börjar skriva sin historia men hennes önskan om att dela med sig av sitt liv verkar inte överstämma med vännens och den återfunna vänskapen ställs oväntat på sin spets.

Gå fort och vifta med armarna är en uppriktig och kanske lite oväntad inblick i det oroliga terroristhärjade livet i Rom på 70/80-talet. Maria berättar om möten med ”rovdjur” och livvakter, falskspelare och spågummor – alltid med glimten i ögat. Samtidigt avslöjar skolkamraten lite motvilligt bitar av sin historia.

Författaren Margareta Tindgren har tillbringat över 40 år i Italien. Hennes debutroman som berättar om Marias år i Rom är ofta inspirerad av Margaretas egna upplevelser och den planerade uppföljaren utspelar sig i Toscanas vackra landskap.

Varför bär kvinnorna så stora handväskor på en doplunch? Vad är det ”onda ögat” för något?
Det och mycket annat får Maria lära sig när hon som 20-åring reser ensam till de finare kvarteren i Rom för att arbeta som au-pair. Vad som följer är ett liv fyllt av dråpliga anekdoter och kulturkrockar i en stad där de Röda Brigaderna härjade, bomber smällde, påvarna byttes ut och
byråkratin var allt annat än väloljad. Många år senare skriver Marias barndomsvän på Facebook
och frågar ”Vad hände sen?” Maria börjar skriva sin historia men hennes önskan om att dela med sig av sitt liv verkar inte överstämma med vännens och den återfunna vänskapen ställs oväntat på sin spets.

Gå fort och vifta med armarna är en uppriktig och kanske lite oväntad inblick i det oroliga terroristhärjade livet i Rom på 70/80-talet. Maria berättar om möten med ”rovdjur” och livvakter, falskspelare och spågummor – alltid med glimten i ögat. Samtidigt avslöjar skolkamraten lite motvilligt bitar av sin historia.

Författaren Margareta Tindgren har tillbringat över 40 år i Italien. Hennes debutroman som berättar om Marias år i Rom är ofta inspirerad av Margaretas egna upplevelser och den planerade uppföljaren utspelar sig i Toscanas vackra landskap.