”Fötterna trampade snabbt över den frusna marken. Läder mot knastrande snö. Han hade varit här en gång förut. Den gången tog han henne med sig. Alla visste vem hon varit, förutom Myrna. Alla visste, men ingen sa något.”

Snön faller tung när Myrna flyr ut i ovädret. I snöyran ser hon ett litet ljus som visar sig komma från ett värdshus. Där välkomnas hon och det blir hennes nya hem. Här lär hon känna bland annat föreståndarinnan fru Heidi, hennes envisa son Larus, den snälla hästkarlen Hubert och flickan Lilja.
Men tiden på värdshuset visar sig bli mindre fridfull än vad Myrna först anat. Med tiden misstänker hon att det beror på stenarna som hon fått i gåva. De visar sig vara allt annat än ett par vanliga stenar och tvingar Myrna och hennes närmaste ut på en oförglömlig, strapatsrik flykt.

”Fötterna trampade snabbt över den frusna marken. Läder mot knastrande snö. Han hade varit här en gång förut. Den gången tog han henne med sig. Alla visste vem hon varit, förutom Myrna. Alla visste, men ingen sa något.”

Snön faller tung när Myrna flyr ut i ovädret. I snöyran ser hon ett litet ljus som visar sig komma från ett värdshus. Där välkomnas hon och det blir hennes nya hem. Här lär hon känna bland annat föreståndarinnan fru Heidi, hennes envisa son Larus, den snälla hästkarlen Hubert och flickan Lilja.
Men tiden på värdshuset visar sig bli mindre fridfull än vad Myrna först anat. Med tiden misstänker hon att det beror på stenarna som hon fått i gåva. De visar sig vara allt annat än ett par vanliga stenar och tvingar Myrna och hennes närmaste ut på en oförglömlig, strapatsrik flykt.

”Fötterna trampade snabbt över den frusna marken. Läder mot knastrande snö. Han hade varit här en gång förut. Den gången tog han henne med sig. Alla visste vem hon varit, förutom Myrna. Alla visste, men ingen sa något.”

Snön faller tung när Myrna flyr ut i ovädret. I snöyran ser hon ett litet ljus som visar sig komma från ett värdshus. Där välkomnas hon och det blir hennes nya hem. Här lär hon känna bland annat föreståndarinnan fru Heidi, hennes envisa son Larus, den snälla hästkarlen Hubert och flickan Lilja.
Men tiden på värdshuset visar sig bli mindre fridfull än vad Myrna först anat. Med tiden misstänker hon att det beror på stenarna som hon fått i gåva. De visar sig vara allt annat än ett par vanliga stenar och tvingar Myrna och hennes närmaste ut på en oförglömlig, strapatsrik flykt.